Det var i juni i år som 41-åriga Lotta Rudholm misshandlades till döds av en man hon haft en relation med. Hon hade gjort en polisanmälan som hon sedan drog tillbaka, av rädsla enligt vittnen, och förundersökningen lades då ner i brist på bevis. Några dagar senare blev hon ihjälslagen av mannen i sitt eget hem.
Dödsmisshandeln väckte stor uppmärksamhet och ilska. Nu arbetar en grupp kriminologer, jurister och andra specialister för att skriva förslag på en ny lag, en lex Lotta, som kan presenteras för lagstiftarna. Lagen skulle kunna ge kvinnor bättre skydd av polis, socialtjänst och åklagare, menar initiativtagaren och socionomen Maria Hallenius Henrysson.
– Vår förhoppning är att lagen ska kunna reglera åklagarmyndigheten så att de inte väljer att ta tillbaka åtalet om kvinnan som gjort anmälan ångrar sig, att den möjligheten inte ska finnas för åklagarna.
”Jag blev arg”
Maria Hallenius Henrysson är en av grundarna till Socionomer utan gränser, och den som står bakom initiativet till att skapa en lex Lotta.
– Det började med att jag blev arg och ville att det här skulle förändras så jag skrev en debattartikel om att det behövdes en lex Lotta. Den fick så bra gensvar så jag tänkte att någon måste göra något, men insåg att den någon är jag, säger Maria Hallenius Henrysson.
Maria Hallenius Henrysson säger att en lex Lotta skulle reglera och öka kravet på informationsskyldighet mellan polis och socialtjänst, där inget får tappas mellan stolarna och en kvinna som gjort en anmälan om misshandel inte ska kunna lämnas ensam utan skydd i flera dygn som skedde med Lotta Rudholm.
Manifestation för lex Lotta
I kväll hålls en manifestation och namninsamling på Sergels torg för arbetet med lex Lotta. En av de som är drivande i frågan är Lottas vän Emelie Nixon som förut hållit en manifestation till minne av Lotta och mot kvinnovåldet.
– Vi vill uppmärksamma att vi vill ha en lex Lotta, vi måste fortsätta arbetet mot våldet. Man kan inte bara säga att det var tråkigt att det hände, men så händer inget mer, säger Emelie Nixon och fortsätter:
– Jag har själv varit utsatt för våld, och har stöttat kvinnor vid rättegångar och sett det här hela tiden, att inget händer. Det är ord mot ord, de här männen är ofta väldigt manipulerande och så har vi ett rättsväsen som inte alltid kan de här bitarna. De tänker att du har ju gått tillbaka till mannen, då kan det inte vara så farligt. De ser inte hur nedbrytande det är.
Väcker engagemang
Att man nu arbetar fram ett lagförslag betyder inte att det blir en lag, det beslutas av riksdagen.
– Jag försöker att inte tänka på det. Vi vet alla att det har gjorts misstag som gör att 17 kvinnor mördas varje år inom relationer i Sverige. Självklart antas inte alla lagförslag, men det är därför det är så viktigt att folk blir engagerade i frågan. Jag får mejl varje dag, från alla slags människor som alla säger, äntligen tar någon tag i den här frågan, säger Maria Hallenius Henrysson.