Många svenskar bär på antibiotikaresistenta bakterier utan att veta om det. Därför söker nu myndigheten avföringsprover från personer mellan 18 och 65 år bosatta i Stockholms län. Totalt ska prov från 250 personer samlas in och analyseras.

– Genom att göra den här studien får vi en uppfattning om hur stor andel av de som deltar som bär på antibiotikaresistenta bakterier säger, Sofia Ny, mikrobiolog och doktorand Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet. 

Varför är det viktigt?

– Genom att få veta andelen av de vi undersöker, ger det oss också ett mått på hur mycket antibiotikaresistens vi har i samhället. Vi tror att det finns en ökande trend av personer som bär på bakterierna. Och även om vi har rätt bra koll på hur det ser ut, så behövs det göras nya studier för att kunna följa utvecklingen.

Nära men ändå olika

Motsvarande undersökning görs i Ryssland, Norge, Finland, Tyskland, Polen och Lettland inom ramen för projektet NoDARS som Folkhälsomyndigheten har tagit initiativ till.

Bakgrunden till projektet är att det finns en risk att antibiotikaresistensnivåerna i samhället överskattas, eftersom många övervakningssystem fokuserar på allvarliga typer av infektioner som blodinfektioner. Något som i slutändan kan resultera i onödig behandling.

– Risken är då att bilden av läget baseras på ett litet urval av de allra mest resistenta bakterierna, vilket kan påverka vilka antibiotika som används. Om vanliga infektioner behandlas med onödigt kraftfulla antibiotika kan det driva på utvecklingen och etableringen av resistens i samhället, säger Sofia Ny.