Vägbygget som blev klassfråga

Uppdaterad
Publicerad

Klarar invandrare mer buller och avgaser än svenskar? Den omdiskuterade förbifarten kritiseras nu för miljörasism.

Ekerö, Lovön och Grimstaskogen är några av de villaområden i västerort som skonas när förbifartens två mil dras genom tunnel.

Förorterna drabbas

Beslutet innebär en stor vinst för alla de som protesterade mot Dennispaketets planer på en motorväg i ytläge över villa- och grönområden. De som drabbas är de tusentals invånare som bor i förorterna norr och sydväst om stan.

-Man vill avlasta miljöproblematiken men man bryr sig inte om förorten och det är diskriminerande, säger Rebwar Hassan som är kommunalpolitiker i Skärholmen till ABC

Miljörasism i norr och söder

Tunnlar måste ju börja och sluta någonstans och den åttafiliga motorvägen går först i dagen i Skärholmen, alldeles vid centrum och de hus som är hem åt tusentals familjer.

Hjulsta och Akalla, som är några av Stockholms mest tätt befolkade och barnrika bostadsområden får också räkna med att vänja sig vid en motorväg runt knuten i framtiden.

Klassaspekt

Rebwar Hassans kritik mot beslutet bekräftas i en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Buller ökar där i ytläge. Vid Hjulsta ökar bullret märkbart. I Hansata naturreservat ökar bullret, riktvärdet 40 decibel för rekreationsområden kan inte nås för det kräver orimligt omfattande bullerskydd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.