Under flera år har vi sett en dramatisk minskning av ejdern i Stockholms Skärgård. Anledningen är att fåglarna lider brist på B1-vitamin, så kallad tiaminbrist. Varför fågeln drabbas har varit oklart men nu har forskare från Stockholms universitet och forskningsinstutitioner från Europa kommit ett steg närmare lösningen.

– Vi vet idag att blåmusslorna, alltså ejderns föda, innehåller för lite tiamin utmed de områden i Östersjön som vi har undersökt. Det förklarar i alla fall till viss del varför ejdern och andra dykänder har den här oroande populationsutvecklingen, säger Lennart Balk, professor i biokemi vid Stockholms universitet.

Påverkar fåglarnas beteende

Tiamin kommer från växtriket och är livsviktigt för alla levande varelser. Tiaminbristen är inte direkt dödande i sig, men är allvarlig eftersom den påverkar fåglarnas beteende och har allvarliga effekter på fåglarnas fortplantningsförmåga. Därmed minskar den artens chans att överleva.

– Deras bon är dåligt byggda och det saknas väldigt ofta dun i korrekta mängder. Så det är uppenbart att de har problem med att bete sig rätt. Vi ser också hur de rör sig i områden som de normalt sett inte ska röra sig i, säger Lennart Balk.

Större problem än man trott

Man har tidigare trott att problemet är begränsat till vissa arter och områden men efter att forskarna har undersökt tusentals fiskar och fåglar på norra halvklotet så visar det sig att problemet är större än vad man tidigare trodde – både ålen och lunnefågeln dör av tiaminbrist, och när det gäller Stockholms skärgård så är ejdern hårt drabbad.

– Det är definitivt vissa regioner i Stockholms skärgård där ejdern är utrotad nu, så det är ett av de absolut värst drabbade områdena, säger Lennart Balk.

Men hur tiamninbristen hos musslorna uppstår är fortfarande ett mysterium.

– Det är den centrala frågan, och det vet vi idag inte. Det måste vi jobba vidare med för att kunna se den kompletta bilden, säger Lennart Balk.