Under våren har SLU:s projekt ”Med sikte på hållbara grönytor” pågått på Ultuna. En ny klimatfond har delat ut pengar för att nya grönområden ska ha kunnat anläggas.

Projektledarna menar att fördelarna med de nya ängsmattorna och lövängarna är flera. Kostnaderna för skötsel av grönområdena antas bli mindre än de 60 000 kronor som SLU betalar för skötseln per år av de konventionella gräsmattorna.

– Vi försöker förändra världen, att visa alternativa lösningar än sådana som vi är vana vid, säger projektledaren Maria Ignatieva, professor i landskapsarkitektur.

Minskad skötselbehov

Den biologiska mångfalden tjänar också på de nya grönområdena, enligt projektledarna. Likaså klimatet genom att koldioxidutsläppen reduceras och dieselåtgången för skötsel också minskar.

– Ytorna kommer att behöva klippas 10-15 gånger mindre än vanliga gräsmattor, och dessutom kommer vi inte att behöva använda gödsel för att få ytan att växa och frodas, säger John Lööf Green, SLYU-student som agerar trädgårdsmästare i projektet.

Tradition i Uppland

I juli kommer man kunna se resultatet av vårens plantering på campus. På den första platsen utanför restaurangen Logen kommer en så kallad ”tapestry lawn” att finnas, en kortklippt blommande ängsmatta utan gräs. Ytan kommer att kunna beträdas och fyllas med svenska arter som liten blåklocka, smultron och ängsviol.

I Kunskapsparken kommer en stiliserad löväng att ta form, som har en lång tradition i Uppland. Till sist kommer platsen framför Birgittatorpet att täckas av en salttålig ängsmatta att provas med växter som strandtrift, gulmåra och fårsvingel.