I helgen greps en utländsk medborgare som misstänks ha fotograferat militärt skyddsområde i Bålsta. En av två svenska stridsledningscentraler för flygförsvaret i Sverige enligt tidigare uppgifter i Sveriges Radio Ekot. Personen greps av militär personal som lämnade över personen till Uppsalapolisen. En jouråklagare i Uppsala anhöll sedan mannen, som sitter frihetsberövad i Uppsala i avvaktan på ytterligare utredningsåtgärder.
– Det kan vara allt eller ingenting. Jag kan inte kommentera någonting just nu, säger åklagaren Anders Wahlberg som har tagit över som förundersökningsledare.
Locket på
Och det är inte bara åklagare Wahlberg som lägger locket på.
Varken försvarsmakten, säkerhetspolisen eller polisen vill kommentera ärendet, eller berätta vilken nationalitet den anhållna personen har. Det enda man har kommenterat är vilket brott personen är misstänkt för; Brott mot skyddslagen.
Innan Sovjetunionens sönderfall var det betydligt vanligare att svenska försvarsanläggningar fick besök av utländska medborgare som fotograferade och dokumenterade omgivningarna än efter Sovjets kollaps.
– Jag skulle säga att den verksamheten var som vanligast runt 1983-85. Det kunde handla om sovjetiska lastbilar som hade tagit många mils omväg från de stora vägarna för en kisspaus. Att det ”råkade” ligga en militär telestation 30 meter in i skogen från där lastbilen stannat var naturligtvis ingen slump, säger Lars Gyllenhaal, militärhistoriker och författare, till SVT Nyheter Uppsala.
Besöken har ökat senaste åren
Förutom fotografering av objekt så togs också medborgare från det forna östblocket med kartor där man prickade in hemliga försvarsanläggningar. Enligt Lars Gyllenhaal så har den här aktiviteten med ”spionbesök” vid svenska försvarsanläggningar ökat igen.
– Om man studerar Säpos rapporter så ser man att det har blivit betydligt vanligare de tre, fyra senaste åren.
En vanlig företeelse innan östblockets sönderfall var så kallade ”tavelförsäljare” som dök upp hemma hos stridspiloter och andra militärer med nyckelbefattningar inom försvaret. Vanligtvis var det unga män från det forna östblocket som erbjöd tavlor till försäljning, men där man misstänkte att det i själva verket handlade om att dokumentera var nyckelpersoner i det svenska försvaret bodde. Och att det var en form av psykologisk krigsföring. Att sätta press på det svenska försvaret.
– Man kan säga att den taktiken också har kommit tillbaka, men nu handlar det inte längre om tavelförsäljare som dyker upp. Nu handlar det istället om att man kontaktas på sociala medier. Både från personer inom landet men också från utlandet, säger Lars Gyllenhaal.
Ryssland stor spelare
Lars Gyllenhaal understryker att det inte bara har handlat om ett land eller en militärallians som har genomfört operationer på svensk mark. Men att Ryssland, och tidigare Sovjet, är en stor spelare är ingen hemlighet.
– Så länge den politiska och militära ledningen i Ryssland är som den är så kommer vi att se sånt här. Ryssland tror på att påverka genom såna här metoder. Det är en form av påverkansoperationer utan våld.
Lars Gyllenhaal vill inte dra för stora växlar på det som hände i Bålsta i helgen. Anledningen är att han inte har någon kunskap om händelsen som han kallar en ”incident”.
– Det är klart, är det en rysk medborgare, eller någon med en nationalitet kopplat till Ryssland, så är det väl allvarligare. Men det blir ju ren spekulation. Det smartaste är ju naturligtvis att använda svenska medborgare för såna här uppdrag. Det väcker ju mindre uppmärksamhet om det skulle uppdagas.