– Om det är kvinnor som försökt att få hjälp men inte tycker att de nått fram, det är naturligtvis ett misslyckande. Vår önskan är ju att alla ska känna att man kan få hjälp och att man får en så professionell bedömning som möjligt, säger Gunilla Hallberg som är överläkare och sektionschef för obstetriken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Verksamhetschefen för kvinnosjukvården på sjukhuset, Masoumeh Rezapour, vill inte ge några kommentarer kring Sadaf Mostofizadehs enskilda fall, men säger så här:

– Vi kan självklart diskutera om vi gjort rätt eller fel i olika fall men det är en medicinsk diskussion som ska ske mellan läkare och patient och inte i media.

Läs mer: Ingen trodde på hennes förlossningsskador

Fick ingen remiss från Akademiska

Under måndagen berättade SVT Nyheter Uppsala om Sadaf Mostofizadeh, som fick vända sig till Universitetssjukhuset i Linköping för att få hjälp med sina förlossningsskador.

Först fick hon höra av de vårdgivare hon träffade i Uppsala län, att det inte var något fel på henne. Och sen, när hon hittat till Linköping, fick hon avslag av Akademiska sjukhuset på sin remissansökan, berättar hon.

– Då sa de att du kan inte få den här remissen förrän vi har undersökt dig och då skickade den läkaren en remiss till kvinnokliniken i Akademiska sjukhuset igen. Men då fick jag inte komma dit, för då hade jag ju redan blivit undersökt där så många gånger och de hittade inga fel.

Enligt Sadaf handlar det om tre olika remissansökningar som hon fick avslag på. Och eftersom hon saknade remiss när hon skulle opereras i Linköping fick hon inte sova kvar på sjukhuset, utan tvingades betala övernattningen ur egen ficka, och hålla telefonkontakt med kvinnokliniken.

Hennes kritik mot Akademiska sjukhuset bottnar dels i den passiva inställning som Sadaf menar att de har gentemot förlossningsskador, som hon anser att de delar med många andra kliniker och landsting, men främst mot avslagen på hennes remissansökningar.

GRAFIK: Vad är förlossningsskador?

Satsar inte på att nå mörkertal

Några särskilda satsningar för att nå det stora mörkertalet gör man inte från Akademiska sjukhusets sida. Istället hoppas man att de kvinnor som har problem ska kontakta vården. Gunilla Hallberg hoppas också att det nya nationella Bristningsregistret, där bristningar numera registreras och följs upp, ska leda till att man fångar upp fler kvinnor med förlossningsskador.

Hon anser att kompetensen kring förlossningsskador på sjukhuset är bra, men konstaterar samtidigt att om man inte får den vård man behöver i på Akademiska, så har man rätt att höra av sig till andra sjukhus för att få ett andra utlåtande.

Se mer: Drar sig för att operera – kan bli dåligt sex för mannen

”Varför inte veta riskerna med att föda?”

Gunilla Hallberg har funderat över om informationen till barnafödande kvinnor om vad som är normalt och inte efter en förlossning, är tillräckligt tydlig. Sadaf Mostofizadeh tycker att informationen är alldeles för dålig, och att det är fel att säga till patienter att inte söka information på nätet.

– Det pratas om det som att det är någon slags skrämselpropaganda. Ja, det är skrämmande men det är sant. Det är riktiga människor som tvingas genomgå det här, och varför ska vi inte veta riskerna med att föda?

”Kan lova att vi tar hand om patienter”

Verksamhetschefen Masoumeh Rezapour vill inte ge några kommentarer kring Sadafs enskilda fall, men säger så här:

– Det är jättetråkigt om det upplevs så men jag kan lova att vi tar hand om våra patienter. Vi har utarbetat ett flöde där vi ska identifiera alla patienter som har skador. Vi har två terapeuter, en sjukgymnast och andra experter inom gynekologi till vårt förfogande och vi erbjuder återbesök i intervaller om tre månader, sex månader och så vidare. Men jag kan inte kommentera enskilda fall, säger hon.