Alsike kloster har länge varit en fristad för människor på flykt, så sent som förra året firade klostret 50-årsjubileum. Men någonting har hänt. Trycket på verksamheten har ökat markant. Systrarna för ingen exakt statistik men antalet människor som söker hjälp har, utan att överdriva, femdubblats på mindre än två år.

–Vi har varit ett populärt ställe att fråga, så trycket har alltid varit högre än för många andra. Men så här mycket har det aldrig varit förut, säger syster Karin.

Nekar hjälp till hundra i månaden

Systrarna tvingas neka hjälp till upp emot hundra individer som lever gömda för svenska myndigheter varje månad. En del är återkommande med sina förfrågningar men majoriteten är nya individer. Det här tolkar syster Karin som att Migrationsverket är tuffare i sina beslut än tidigare.

–Det är oerhört många flyktingar som kommer från Syrien och min teori är att det bereds plats för dem vilket gör att det blir svårare för andra att få stanna. Samtidigt som vi sett en tendens under flera år att det blir svårare för kvinnor och barn som flyr från hedersrelaterat våld, berättar syster Karin.

Migrationsverket: Det stämmer inte

–Jag förstår faktiskt inte varifrån de uppgifterna kommer för de är direkt felaktiga. Syriernas uppehållstillstånd går inte ut över någon annan grupp, säger Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson.

Samtidigt berättar han att av de personer som fått avslag de senaste åren har andelen som väljer att illegalt stanna i Sverige som gömda ökat.

–Gruppen som fått avslag och därefter stannar har ökat med ungeför sju till åtta procent de senaste åren.

Kan det här vara en indikator på att ni är tuffare i era beslut?

–Nej, det är ju lagstiftning som styr vem som får stanna i Sverige. Faktum är att allt fler får stanna i landet, säger Fredrik Bengtsson.

Lämnas på klostertrappen

Många av de som söker hjälp vid klostret i Alsike kommer från forna Sovjetstaterna, Balkan men även från Kongo och Angola i Afrika. Nu larmar nunnorna om utvecklingen. Varje dag får de förfrågningar via telefon och mail från nya individer som behöver skydd. Nästan varje vecka står någon på deras trapp i ett sista försök att få leva gömd i skydd av klostret.

–När vi nekar dem hjälp ser vi de här människornas skräck. Man ser att det här är äkta, de här människorna är verkligen livrädda och har inget annat alternativ, säger syster Karin.