De fem tonåringarna dömdes av Uppsala tingsrätt till drygt ett års sluten ungdomsvård för bland annat grov våldtäkt. Däremot beslutade tingsrätten att inte döma dem till utvisning på grund av det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan.
Åklagare överklagade det här beslutet till Svea hovrätt som har en annan inställning och dömer samtliga fem till utvisning. De förbjuds att återvända till Sverige under tio års tid.
– Flera faktorer spelar in när man prövar en utvisningsfråga. Först är det fråga om brottets allvar. Där brukar man säga att om brottet har ett straffvärde på över ett år finns skäl som talar för utvisning. Här var brottet betydligt allvarligare än så, säger Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt, till TT.
Läs mer: Dömdes för brutal gruppvåldtäkt – överklagas
Hämtat in nya uppgifter
Hovrätten anser till skillnad från tingsrätten att brottets allvar och andra omständigheter gör att alla de fem dömda ska utvisas trots det rådande säkerhetsläget i Afghanistan, deras ålder, och andra uppgifter om deras personliga förhållanden.
Hovrätten konstaterar att de fem tonåringarna gjort sig skyldiga till ett mycket allvarligt brott som inneburit en mycket allvarlig kränkning mot den minderåriga pojken, och anser därför att skälen som talar för utvisning väger tyngre än skälen som talar emot. Dessutom påpekar hovrätten att tonåringarna saknar anknytning till Sverige.
– Här konstaterar hovrätten att de dömda pojkarna inte har någon anknytning hit. Sedan prövar man också frågan om det går att verkställa en utvisning. Där har inte hovrätten någon egen sakkunskap, utan där lutar vi oss i betydande utsträckning mot yttranden från Migrationsverket, säger Fredrik Wersäll.
Läs mer: Tonåringar döms för brutal gruppvåldtäkt
Har tillämpat barnkonventionen
Inför beslutet om utvisning har hovrätten bland annat hämtat in nya yttranden från Migrationsverket. I yttrandena ska det framgå att det för tillfället inte finns något generellt hinder mot att utvisa de dömda till Afghanistan. Hovrätten anser inte heller att de individuella bedömningar som gjorts av tonåringarna visar på något som hindrar att någon av dem utvisas.
Man har bland annat tillämpat barnkonventionen i bedömningen, men ansett att tonåringarna är så pass nära myndighetsålder att de ska behandlas som vuxna, och att humanitära skäl därmed inte hindrar en utvisning. Fredrik Wersäll konstaterar att det inte finns särskilt mycket rättspraxis när det gäller utvisning av personer som enligt barnkonventionen räknas som barn.
– Det beror helt enkelt på att förekomsten av ensamkommande flyktingbarn inte är något som har funnits så länge. Det kan konstateras att det uppstår nya frågor i en sådan här flyktingsituation. Då är det väl inte så konstigt att domstolar kan komma till lite olika bedömningar.
Åklagare och försvar kommenterar
En av de nu dömdas försvarsadvokat kommenterar domen så här:
– Jag tycker mig ändå märka av en viss tveksamhet i hovrättens dom kring frågan om utvisning och beaktning av säkerhetsläget och huruvida det ska stå emot en utvisning eller inte. Däremot utdömer de ju utvisning, i motsats till tingsrätten, säger Cathrine Örte.
Enligt åklagaren i ärendet Johan Strömbäck.
– Jag är nöjd. I motsats till försvaret menar jag inte att det finns några betänkligheter i hovrättens bedömning.
Huruvida det blir någon överklagan är i nuläget för tidigt att svara på berättar försvarsadvokaten Cathrine Örte vidare.
– Jag och min klient ska gå igenom domen ytterligare och se om det finns anledning att försöka få en prövning i Högsta domstolen. Däremot anser jag att det finns en del lösa trådar, då bland annat Migrationsverket inte hunnit pröva min klients skyddsskäl eller inte. Det är enligt min mening av relevans.