Provtagning visar att förekomsten av bakterien campylobacter i kycklingflockar och antalet campylobacter i kycklingkött har ökat.
– Vi vet sedan tidigare att vi alltid har en topp campylobactersmitta under sommaren men vanligtvis går antalet ner under hösten. Så var det inte förra året. I genomsnitt var cirka 20 procent av flockarna fortfarande smittade i november och december, kommenterar epidemiolog Elina Lahti vid SVA.
Fler blir sjuka
Antalet personer som blir sjuka av campylobacter är extremt högt i Sverige jämfört med för några år sedan, och det också att öka. 2016 rapporterades det in omkring 7.000 fall över hela landet, vilket är en fördubbling från de tidigare fem åren.
– Vi ser väldigt allvarligt på situationen. Infektion med campylobacter kan ge mycket svår sjukdom, och insatser behövs för att minska risken att bli smittad av kycklingkött, kommenterar Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Trenden måste vända
Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket för nu en dialog med branschen för att få utvecklingen att vända.
– Det är viktigt att producenter, slakterier och transportörer följer de rutiner som rekommenderas och tar det försämrade läget på allvar. Vi vet att branschen gjort stora ansträngningar för att komma tillrätta med problemet men det har inte gett den effekt som vi vill, kommenterar Lena Hult, smittskyddssamordnare på Jordbruksverket.
Kycklingproducenterna har tidigare lyckats få ner förekomsten av campylobacter kraftigt. Men för ett par år sedan vände trenden. Nivån ligger fortfarande under genomsnittet i EU.
– Vi granskar nu branschens egna riktlinjer för det frivilliga övervakningsprogrammet för att se om det kan bli mer effektivt.
Det bör du tänka på
En av grunderna till ökningen är bland annat den ökade användningen av färsk kyckling i Sverige. Allt fler butiker säljer ett allt större utbud av färsk kyckling. Frysning minskar en stor del av de bakterier som kan finnas på köttet.
– Som konsument kan man göra mycket för att minska risken för att smittas. Tvätta händerna, genomstek kycklingkött och använd inte samma kniv och skärbräda till rå kyckling som till annan mat, säger Livsmedelsverkets smittskyddssamordnare Mats Lindblad.
All rå kyckling ska dock hanteras med särskild noggrannhet, oavsett om den kommer från Sverige eller är importerad eller om den är färsk eller fryst enligt myndigheterna.
Campylobacter
Det finns flera olika campylobacterarter, varav några orsakar mag- och tarmsymtom hos människor. Det gäller framför allt Campylobacter jejuni och Campylobacter coli. Förutom hos människor förekommer campylobacter också hos många olika djurarter, till exempel fåglar, grisar, nötkreatur, hundar och katter. Bakterien är framför allt anpassad till miljön i tarmarna hos fågel.
Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur, och sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och då framför allt fjäderfä. Bakterien tillväxer inte i de flesta födoämnen, och det krävs bara lite av smittämnet för att orsaka sjukdom.
Tiden för bärarskap är normalt omkring tre veckor. Längre bärarskap är ovanligt i Sverige. Det är ovanligt med smitta från person till person men förekommer, speciellt kring spädbarn med diarré.
Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan vara upp till 10 dygn.
De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).
Källa: Folkhälsomyndigheten