En ny rapport, Hur skulle Sverige lantbruk drabbas vid en avspärrning?, från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har behandlat frågor kring vårt lantbruks sårbarhet. Genom djupintervjuer och research har de tagit reda på hur länge Sverige skulle kunna producera mat – om det blev krig idag.

– Frågorna är definitivt relevanta idag med tanke på det förändrade säkerhetsläget och den debatt som just nu förs kring säkerhetspolitik, säger Camilla Eriksson, en av forskarna bakom studien.

Studien har gjorts i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och syftet med projektet har varit att undersöka hur Sveriges lantbruk skulle påverkas av försörjningskris; bränslebrist, elavbrott eller stopp av foderimport. Och resultatet är skrämmande.

– Vi är väldigt sårbara. Beroende på hur allvarlig krisen skulle vara, i vilken grad som avspärrningen ter sig, så skulle det antingen bli omedelbar eller delvis matbrist.

Totalstopp

Hur sårbart är det?

– Man kan säga såhär: i ett scenario av ransonering skulle produktionen gå ner men ändå finnas. Vissa lantbrukare vi talat med säger ungefär att om dieseln skulle skäras till 50 procent skulle matproduktionen också minska med 50 procent. Det finns inga marginaler att ta av idag över huvudtaget. Allt är uppstramat.

Hur länge klarar vi oss då?

– Om det blir totalt stopp av till exempel diesel eller gödsel, ja då blir det ett totalt stopp av matproduktionen.

Djupintervjuer

Studien är genomförd genom intervjuer med tjugotal lantbrukare i Västra götalandsregionen. Lantbrukarna är ett tvärsnitt av Sveriges lantbruk idag.

– De är större och mindre produktioner med olika typer av fokus.

Det forskarna har kommit fram till är att den effektivisering som skett av lantbruket på senare tid har gjort matförsörjningen sårbar.

– Idag har lantbrukare ingen lagerhållning till exempel. Lägg därtill på att lantbruket idag är allt mer ensidigt, vilket innebär att gårdarna är mycket beroende av import.

Ta ett exempel?

– Tänk en mjölkgård till exempel. Den är i princip, enkelt förklarat, ett komplett jordbruk på så vis att den har många faktorer så som gödsel, kött, spannmål och mjölk i ett. Andra gårdar har inte den möjligheten att få ett litet kretslopp på det sättet, och måste fokusera mer på import av vissa produkter till exempel gödsel. Och det är ju ingen hemlighet att mjölkgårdarna blir färre. Vi har effektiviserat bort mångfald och säkerhet.

Krig eller storm

Scenarierna som forskarna utgått ifrån är två: antingen en större naturkatastrof i form av en storm eller liknande, eller en längre avspärrning i form av exempelvis krig. Men kontentan av de båda scenarierna är i princip samma. Vid korta störningar är det djurhälsan som snabbt blir lidande, medan det vid en längre avspärrning är växtodlingen som slås ut.

– Man kan jämföra med Andra världskriget till exempel. Vi skulle klara oss sämre idag, än vad de gjorde då.

Men har inte jordbruket blivit mer effektivt?

– Jo absolut, men en enskild gård klarar sig inte länge idag, utan är beroende av tillförsel av produkter av olika typ – både inrikes och utrikeshandel. Lägg dessutom till att hushållen odlade betydligt mer själva under Andra världskriget. Idag finns inga siffror alls på hur många hushåll som odlar för egen del, men man kan tänka sig att är betydligt färre än för 60-70 år sedan. Det spelar så klart in.

Lösningen

Enligt forskarna finns det däremot sätt att bemöta risken på.

– Det handlar egentligen om att miljöanpassa lantbruket. Till exempel kan man göra sig mindre beroende av fossila drivmedel. Ett annat sätt är också att anpassa kosten så att det som är mest krävande när det kommer till resurser kan minskas, till exempel kött. Man skulle också kunna göra återanvändningen större, vilket i längden skulle resultera i att det lokala skulle klara sig bättre just lokalt. Alltså om gårdarna själva skulle kunna börja med produktion av gödsel, så skulle beroendet av import så klart inte bli lika bärande.

Hur gör man det då?

– Tekniken finns idag. Det går att applicera, däremot är det viljan som man måste få igång.