– Min upplevelse är att föräldrarna får allt mindre fritid efter sitt jobb att hjälpa till med läxor, och även att eleverna har mindre tid, med alla fritidsintressen, säger Louise Plobeck, distriktsordförande i Lärarförbundet och lärare sedan 22 år.
Ska klaras utan stöd
Även på Skolverket har man märkt av att dagens föräldrar generellt sett inte har samma möjligheter att ta del av barnens arbete med läxor. Därför uppmuntrar myndigheten lärarna att utforma läxorna så att eleverna kan klara dem utan hjälp.
– Naturligtvis är det bra med stöd och hjälp hemma, men det ska inte vara så att man inte klarar av att göra läxan om man inte får det stödet, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.
Skolan mer segregerad
Att alla elever inte har samma möjlighet att få hjälp med läxorna hemma är något som ofta lyfts fram av läxkritiker, som anser att det gör skolan mer segregerad.
– Det är den viktigaste invändningen mot läxor, att det bidrar till större klyftor i samhället. Det är ett allvarligt problem och därför är det många skolor som har börjat med läxhjälp under skoltid för att motverka det problemet, säger Louise Plobeck.
Läs mer Skolorna storsatsar på läxhjälp
Så regleras läxorna
Läxor styrs inte av skollagen och är inte obligatoriska, istället är det upp till rektorn och lärarna på varje skola att avgöra om eleverna ska ha läxor.
Så har det dock inte alltid varit. I läroplanen för grundskolan från 1962 lyftes läxor fram som en träning för eleverna i att ta eget ansvar.
Med tiden har reglerna kommit att handla allt mindre om läxor och mer om självstyrt lärande. 1994 försvann läxorna helt från läroplanen.