– Om du inte får signaler från vare sig din familj eller din omgivning att utbildning är värd mödan, riskerar detta att få negativa konsekvenser. Det drabbar inte enbart individen utan också samhället i stort, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Fick idén i taxibilen

Idén till studien, som  är ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Karlstads universitet och Göteborgs universitet, fick Torun Östberg när hon åkte taxi med en chaufför som invandrat till Sverige och i sitt hemland arbetade som ingenjör. Han upplevde en diskriminering på den svenska arbetsmarknaden och trodde inte att utbildning skulle löna sig för hans barn i framtiden.

– Jag ville se om det gick att kvantitativt mäta det han gav uttryck för. Och det visade sig att han hade rätt. Skyddseffekten av att ha högskoleutbildade föräldrar försvinner om det saknas goda exempel i hemmet eller i grannskapet på att utbildning ger jobb, säger Torun Österberg.

30.000 ungdomar studerades

Studien har följt 30.000 16-åringar i Stockholm, Göteborg och Malmö, under åren 2001-2006. Risken för gymnasieavhopp ökade i områden där många högutbildade inte kommit in på arbetsmarknaden. Det gällde inte bara ungdomarnas föräldrar, utan även det faktum att andra vuxna i grannskapet var högutbildade men inte hade jobb påverkade.