SVT Nyheter Värmland har i flera artiklar uppmärksammat barn med särskilda behov som inte får det stöd de behöver i skolan. Bland annat berättade vi om Eva som slåss för att den autistiska dotter ska få gå i skolan.
I Värmland har ADHD-diagnoserna ökat de senaste åren. I dagsläget står runt 300 barn i kö för utredning. Arne Engström menar att det är förväntningarna på att alla ska klara grundskolan som lett till det ökade trycket på barn- och ungdomspsykiatrin (BUp).
– Det knepiga är att första tanken är att det är något fel på barnen med svag teoretisk begåvning och då vill man göra en BUP-utredning. Men inlärningsproblem är i sig inte en grund för psykiatrisk utredning, det är inget psykiskt problem. De barnen är också normala, betonar han.
Gravt underbetyg
Arne Engström är docent vid institutionen för matematik och datavetenskap i Karlstad och har bedrivit forskning på hur elever med svag teoretisk begåvning klarar sig i skolan. Hans slutsatser innebär ett gravt underbetyg åt skolan.
– Knappt 14 procent av en elevkull har en svag teoretisk begåvning vilket är inom normalvariationen. Problemet är att den första tanken skolan har när de stöter på dem är att det är något är fel på dem, säger Arne Engström.
Orealistiskt krav
Begreppet svag teoretisk begåvning innebär att eleven lär sig långsamt och har svårt att ta till sig abstrakta ämnen som matematik, språk och tid.
De barnen kan vara duktiga inom andra områden av mer praktisk karaktär och vara socialt väl fungerande. Men de är inte rustade att klara skolans krav.
Vissa lär sig långsammare än andra medan andra över huvud taget inte kommer att kunna lära sig allt som krävs för godkända betyg.
– Kravet att alla ska klara grundskolan är inte realistiskt. Vi har en liten grupp som aldrig kommer att klara det, säger Arne Engström.
Möta eleverna på deras nivå
I Arne Engströms studie Medelsta-Matematik, där eleverna i en svensk kommun följdes genom hela grundskolan, konstateras det att eleverna tenderar att lösa årskurstypiska uppgifter med allt lägre lösningsfrekvenser successivt under grundskoleåren, och att det framför allt är de lägst presterande eleverna som drabbas av detta.
I studien talas det om en gradvis utslagning av eleverna med svag teoretisk begåvning.
– Skolgången blir en radda misslyckanden för de här eleverna, säger han.
Arne Engströms uppfattning är att denna rad av misslyckanden också är en förklaring till att många av de som inte klarar grundskolan också dras med psykiska problem när de kommer upp i gymnasiet.
Han vill därför att grundskolan tar sig an de här eleverna på ett annat sätt.
– Skolan behöver bli bättre på att möta dem på deras nivå. Man ska inte ha ambitionen att de här eleverna ska komma i kapp de andra utan låta dem utvecklas efter sin egen förmåga. De här eleverna har också svårt att planera sin tid och sitt arbete och behöver lärare som ger dem en tydlig struktur i arbetet, säger han.