– Jag upplever nog att de flesta som begår de här brotten lever i ganska trygg förvissning om att de aldrig kommer att bli upptäckta. Och det har de ju alldeles rätt i, för det är ju bara en bråkdel som kommer till polis och åklagares kännedom, säger miljöåklagare Christer Jarlås som leder åklagarmyndighetens arbete mot grova jaktbrott.

Det har gått tre vintrar sedan länsstyrelsens naturbevakare i Värmland upptäckte att fem vargrevir längs Torsby kommuns gräns mot Dalarna var tomma på varg. Sedan dess har ingen nyetablering skett.

– Ja, alltså, det är tomt på den östra sidan om Klarälven. Från Skepparberget i norr till Fastnäs i söder har vi inte lyckats hitta några spår, säger naturbevakaren Per Larsson.

Läs också: Stor omfattning av illegal vargjakt

Misstänka brott utreds inte

Länsstyrelsen informerade polisen om situationen i Nordvärmland redan efter inventeringen 2014/2015. Men trots att polisen misstänker att det är tjuvjakt som tömt de stora skogarna mellan Klarälven och dalagränsen på varg så utreds inte de misstänkta brotten.

– Ja, jag tycker det är ett stort problem men det är tyvärr inte mycket vi kan göra åt det på grund av att vi saknar resurser till att vara ute. Vi skulle behöva någon som jobbar enkom med den illegala jakten, säger Monica Stöllman som är jaktbrottsutredare vid Polisen i Värmland.

Inte rädda för att bli upptäckta

Och i de västra delarna av Dalarna är det lika tomt på varg som i nordöstra Värmland.

– Sammantaget, i den här regionen, så är det förvånande att det inte har skett fler etableringar än vad det har gjort och att de etableringar som har skett har blivit så kortvariga som de har blivit. Så, den chansen, eller risken att det ska bli så är väl relativt liten om det inte finns en hjälpande hand med där, säger Håkan Sand som är projektledare i det samskandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv.

Få fällande domar

Den etablerade vargforskningen visar att varannan varg som dör gör det på grund av illegal jakt. Men trots att det kan handla om ett femtiotal fall per år så är antalet åtal försvinnande få och antalet fällande domar än färre. En rapport från Brottsförebygande rådet visar att det inte ens handlar om ett fall per år.

– Vi har väldigt svårt att få loss polisresurser till de här utredningarna. Några få gånger har vi lyckats och i stort sett i alla de fall där vi lyckats har det lett till fällande domar, säger Christer Jarlås.

”Läcker från polisen”

Men det är inte bara svårt att få loss polisiära resurser. När ett samordnat tillslag skulle göras mot fem misstänkta tjuvjägare i Norrbotten i höstas blev polisen en del av problemet.

– Tyvärr så läcker det från polisen och det gjorde det även den här gången. När vi skulle informera en större grupp som skulle delta i det här, kvällen innan det skulle ske, då hade vi telefon från media inom bara någon timme, de visste vad som skulle ske. Nu hade vi tur att media inte gick ut med det och förstörde det där tillslaget, men vi har andra ärenden också där vi märker att när ärendet har nått polisen så upphör aktiviteterna, så det kommer ut därifrån. Sådant är ju inte bra, och det har förstört en del utredningar, säger miljöåklagare Christer Jarlås.