Länsstyrelsen i Värmlands avdelning för djurskydd och vilt ansökte i december i fjol om att få sätta upp övervakningskameror i områden där rovdjur rör sig. Detta som ett komplement till de traditionella rovdjursinventeringarna som huvudsakligen utförts genom spårning. Målet är att skapa sig en bättre bild av rovdjurspopulationernas storlek och utveckling samt att förebygga rovdjursangrepp.

– Är det en dålig vinter så det inte är någon spårsnö så gör det hela skillnaden, egentligen. Är det spårsnö så kommer vi ändå inte från att vi behöver få in tips och observationer från allmänheten. Men det gör att vi får en bättre täckningsgrad, säger Maria Falkevik som är rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Värmland.

I sin ansökan om kameraövervakning skriver länsstyrelsen bland annat att hur väl inventeringen lyckas till stor del beror på snöförhållanden eftersom den huvudsakliga inventeringsmetoden är spårning på snö. Likaså begränsar budgeten hur mycket fältarbete som kan utföras och hur täckande en inventering blir.

Nu har Länsstyrelsen alltså fått sin ansökan beviljad.

– Det är bra, det här tillståndet har vi väntat på ganska länge. Det innebär att vi kan förbereda inför inventeringssäsongen som börjar i oktober, säger Maria Falkevik som är rovdjursansvarig på länsstyrelsen.

– Framför allt är det i lodjursinventeringen det kan hjälpa till och komplettera metodiken med de här kamerastationerna vi kommer sätta ut.

Varningssystem för djurägare

Men övervakningskameror kommer också att sättas ut med det uttalade syftet att förebygga rovdjursangrepp.

– Så som vi har använt kameror tidigare så har vi satt upp kameror med en sms-funktion för att kunna se om rovdjuret kommer tillbaka. Då fungerar det som ett varningssystem för djurägaren. Men det är också för att kartlägga hur rovdjuren rör sig där och kunna bedöma risken för angrepp. Det är mycket värdefull information i ett skyddsjaktsärende, till exempel, säger Maria Falkevik.

I tillståndet anges ingen begränsning av antalet kameror. Men skogen kommer inte att krylla av kameror. I dag har länsstyrelsen inte tillgång till mer är ett tjugotal kameror.

– Vi har inte så väldigt många kameror så det vi tittar på nu är var vi ska sätta ut dem. Det är framförallt i de södra delarna av länet där vi oftast har otillräcklig snötillgång, säger Maria Falkevik.

– Vi kommer också att ha en dialog med markägare, och vi får ju in tips från markägare och jakträttsinnehavare, om bra platser att sätta ut kamerorna på.

Sätts inte upp nära vägar

Länsstyrelsen begärde i sin ansökan om tillstånd för kameraövervakning att de också skulle få spela in ljud. Det avstyrkte länsstyrelsen i Västmanland som handlade ansökan.

– Man använder det i järvinventering där man kan ta upp ljud vid järvlyor. Då kan man höra ljud från järvungar i lya. Men jag är inte ledsen för det. Jag är väldigt nöjd och hoppas att vi kan bygga vidare på det här och förbättra inventeringsresultaten, säger Maria Falkevik.

Kamerorna får inte heller sättas upp vid vägar, vandringsleder, grillplatser, elljusspår eller andra platser där människor rör sig mer frekvent och det ska skyltas i anslutning till kameraövervakningen. Undantag från upplysningsplikten gäller bara vid lyor och boplatser.

– När det gäller järvlyorna behöver vi inte skylta, de är sekretesskyddade. Men sedan är det en fråga om hur vi skyltar. Vi ska ju inte sätta upp kamerorna så folk riskerar att fastna på bild.

Ett av skälen till att länsstyrelsen inte velat skylta är stöldrisken.

– Jag tror inte att det varit så stora problem i andra län. Men det är aspekt vi måste tänka på eftersom det blir ett stort hål i kassan om vi får kameror stulna.

Bilderna på de rovdjur som tas upp av övervakningskamerorna får sparas under obegränsad tid. Fångas människor på bild ska de bilderna dock omedelbart raderas, alternativt maskas, av integritetsskäl.