Det är i onsdagens Uppdrag granskning det bland annat framkommer att avhopparverksamheten inom Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg inte vet hur många de lyckats hjälpa.

Planeringsledaren Sören Rafstedt säger till UG:s reporter att det ännu är för tidigt att börja följa upp hur det har gått med de hundratalet personer som kontaktat enheten sedan man startade verksamheten 2011.

Det argumentet håller inte, enligt Nadja Bogestam på BRÅ.

Nadja Bogestam är en av författarna till en rapport som skrevs förra året om landets avhopparverksamheter.

Nästan alla brister

I den konstateras bland annat att det ”är ovanligt med systematisk uppföljning av återfall efter avhopparprocessen”. Enligt rapporten är det bara en av de avhopparverksamheter man studerat, Konsulationsteamet i Malmö, som löpande följer upp varje individuellt fall.

Centrum mot organiserad brottslighet i Göteborg hänvisar till annan forskning som säger att det är lämpligt att utvärdera först efter cirka fem-sex år.

– Men det är ju för att se hur det går på lång sikt. För att få en helomfattande uppfattning måste man följa upp och utvärdera löpande. Då kan man se hur många som klarar sig efter ett år, efter två år och så vidare. Det är centralt för att senare få hela bilden, säger Nadja Bogestam.

”Måste lära av varandra”

I BRÅ-rapporten skriver författarna att det dessutom krävs gemensamma rutiner.

– Det vore bra med ett enhetligt system med rutiner och metoder som alla avhopparverksamheter kan följa. Förutom att man då kan utvärdera sitt eget arbete kan man även lära av varandra och se vad som fungerar och vad som inte fungerar, säger Nadja Bogestam.

Bogestam har inget säkert svar på varför avhopparverksamheterna brister i uppföljningen.

– Vi har inte tittat på det. Men en tanke är att man varit så fokuserade på att bygga upp verksamheterna att man glömt bort att man måste följa upp hur det går också, säger hon.