Det var fullt hus under eftermiddagen på Blå Stället i Angered. Föräldrar, politiker och skolpersonal hade samlats för att diskutera frågan om barn som inte går till skolan, så kallade hemmasittare.

– Elever känner sig vilsna, ensamma, har ingen motivation, och drar sig undan. Så börjar utfrysningen, som ett tyst och långsamt lidande, sa Göteborgs-politikern och en av intitiativtagarna Shadiye Heydari (S) då hon invigningstalade på seminariet.

Shadiye Heydari har engagerat sig i frågan med hemmasittare under lång tid. Bland annat har hon varit med och anordnat ett riksdagsseminarium i ämnet. Hon säger att just barn är en hjärtefråga för henne, och att så många barn inte deltar i skolundervisningen är bekymrande.

– Vi har för många barn i Sverige som har hamnat utanför. Det här är ett ansvar som vi alla har, och därför ville jag anordna ett likadant seminarium som vi hade i riksdagen även på lokal nivå. Jag tycker det här är väldigt viktigt, säger hon.

Mobbning och psykisk ohälsa

Enligt siffror från Skolinspektionen, som har genomfört tre stora nationella mätningar, den senaste 2016, är det ungefär 1 700 elever som regelbundet är hemma i mer än en månad åt gången, medan drygt 18 000 har så kallad långvarig ströfrånvaro. I dagligt tal kallar man detta för skolk, men problematiken går djupare än så.

Anledningar till långvarig frånvaro beror ofta på psykisk ohälsa, mobbning, trakasserier och problem hemma. Många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever också att skolan inte anpassar undervisningen efter deras specifika funktionsnedsättning, och därför gör det svårare för dem att delta i undervisningen.

– Det här är inte acceptabelt. Vi måste se till att våra barn har det bra i skolan, att de ska få en bra utbildning , säger Shadiye Heydari.

När det kommer till siffrorna som visar att Västra Götaland och Göteborg leder statistiken av län och kommuner i Sverige som har flest kritiska beslut från Skolinspektionen när det kommer till anmälningar om frånvarande elever, säger hon att det är allvarligt.

– Det är inte bra. Det ser inte bra ut. Vi måste se över problematiken och åtgärda det, säger hon. Vi måste bli bättre på att samverka och tidigt upptäcka när elever mår dåligt.

I januari i år lämnade regeringens särskilda utredare, Malin Gren Landell, över en 500 sidor lång rapport till utbildningsminister Gustav Fridolin. Rapporten beskriver vad som skapar hemmasittare och lyfter fram förslag till lagändringar.

En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med problemen är enligt Gren Landell samverkan mellan olika aktörer kring barnet. Det är när skola, sjukvård och föräldrar samarbetar som man lättast får tillbaka barnen till skolan.