Förra året registrerades 35 369 ensamkommande flyktingbarn av migrationsverket. 23 480 av dem är enligt migrationsverket afghaner.

Trots årtionden av krig och terror i Afghanistan räknar migrationsverket landet som relativt säkert. Afghaner får normalt inte asyl i Sverige, om det inte finns särskilda individuella skäl till det.

Den som är under 18 får däremot sannolikt uppehållstillstånd då Sverige inte avvisar barn om det inte finns ett tydligt skyddsnät för barnet i landet där hen kommer från.

– I praktiken avvisas sällan barn till Afghanistan, säger Anders Rydén, landanalytiker på Migrationsverket och expert på området.

Enligt Anders Rydén finns det olika skäl till att många ungdomar från Afghanistan valt att söka sig till Sverige de senaste åren.

I grunden handlar det om att situationen är svår i landet och att en stor del av befolkningen är ungdomar som saknar framtidshopp. Genom medier och sociala medier har de ofta fått höra att de kommer att tas väl emot i Sverige, att det finns stora möjligheter att studera exempelvis.

Många av de afghanska ungdomarna tillhör folkgruppen Hazarer, en minoritet i landet som är shiamuslimer. Då majoriteten i Afghanistan är sunnimuslimer har Hazarerna genom åren upplevt förtryck och utanförskap.

Många av dem som kommer till Europa har heller inte bott i Afghanistan utan i grannlandet Iran.

De senaste åren har det rapporterats att afghanska ungdomar tvångsrekryteras av den iranska armén för att strida i Syrien, på regimens sida.

– Vi jobbar aktivt med att verifiera de uppgifterna. Hittills har vi varken kunnat bekräfta eller dementera, säger Anders Rydén.

Enligt Anders Rydén kan det vara en tolkningsfråga. Det kan gå till så att ungdomar erbjuds att slippa deporteras eller att de erbjuds en ekonomisk ersättning om de går in i armén.

– Då finns det eventuellt ett val så det är svårt att säga att det handlar om tvång, även om det kanske i praktiken är så.

 Migrationsverket registrerar inte etnicitet utan bara nationalitet. Därför är det svårt att säga hur stor andel av de afghanska ungdomarna som är hazarer.

– Det kan vara så mycket som 70-80 procent av afghanerna som tillhör folkgruppen, säger Anders Rydén.

I debatten hörs ofta att många av de ensamkommande är ”lycksökare”. Det avfärdas av Anders Rydén.

– Det ordet har en negativ klang och jag skulle aldrig använda det på de här ungdomarna. Självklart söker de ett bättre liv, det gör ju alla som flyr. Men samtidigt är det klart att de har en svår bakgrund och en anledning att försöka förändra sin tillvaro.