I dag invigde Stena Line världens första metanoldrivna fartyg – en omgjord Stena Germanica som trafikerar Göteborg-Kiel. Men man måste se Stenas miljösatsning i ett sammanhang.

Fram till hösten 2008 körde Stena Line sina fartyg på ett bränsle med en svavelhalt på 0,5 %. Efter det började de köra på ett billigare bränsle med en högre svavelhalt på 1 %, miljön fick alltså stå tillbaka för ekonomin.

2008 var det tillåtet att köra på ett bränsle som innehöll 1,5 % svavel. 2010 skärptes kraven till 1 % och från och med i år gäller 0,1 %. Det är bland annat detta som har drivit fram satsningen som har varit kostsam.

– Det här har kostat ungefär 250 miljoner kronor som en pilot. Av det har vi fått hälften subventionerat av EU, säger Carl-Johan Hagman, VD Stena Line.

Sjöfartsverket positiva

– Vi har ett svaveldirektiv där man skärper reglerna för miljöutsläpp. Det här är ett steg till att även ta bort partiklar till stor del. Så vi ser positivt på det men vi tittar också på hela sjöfarten, säger Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör Sjörfartsverket.

– Skulle vi köra detta på biometanol skulle vi lösa CO2-frågan dessutom och då har vi en lösning som skulle revolutionera utsläppsprofilen på global sjöfart, 85 000 fartyg på jordklotet, säger Carl-Johan Hagman.

Ekonomisk påfrästning

Förra året varnade Stena för att uppemot 800 anställda kan bli av med sina jobb på grund av de nya utsläppskraven. Men den ekonomiska verkligheten kommer inte den här nya tekniken påverka.

– Det gör det väl egentligen inte. Tekniken är till för att se till att vi långsiktigt får en hållbar sjöfart. Kostnadsfördyrningen har vi likväl. Hela sjöfartsindustrin har det, säger Carl-Johan Hagman.

Är det en realistisk framtid för sjöfarten?

– Det är det vi tittar på nu. För alla innovativa projekt som bidrar i den här riktningen är positivt, säger Ann-Catrine Zetterdahl.