Nätterna mot onsdags och torsdag hördes polishelikopter flyga, och ljud av exploderande knallskott över hela Trollhättan från stadsdelen Kronogården.

Natten mot fredag förflöt lugnt, men mycket talar för att det på något sätt kommer att blomma upp igen. Kan vara om en dag, en månad eller ett år.

– Det är samma mönster som återkommer, det finns en frustration som ständigt ligger under ytan. De som lever här upplever sig förfördelade, att det finns diskriminering och rasism och att de inte är fullvärdiga medlemmar av samhället, säger Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs Universitet.

Polisen utlösande faktor

Den typen av utbrott som ägt rum i Trollhättan de senaste dygnen, eller i Biskopsgården tidigare i sommar, har samma grund som de i andra svenska städer. Många kan kanske dra sig till minnes Husbykravallerna 2013. Utanför Sverige är det kanske de månadslånga upploppen i Frankrike som är mest välkända.

Läs mer: ”Det här är oacceptabelt”

Ofta är det något som polisen gör som utlöser det hela. Men enligt Ove Sernhede är det inte i motsättningarna mellan dem och ungdomarna som problemet ligger utan i, det kanske mer svårgripliga, nya klassamhället som vuxit fram de senaste 20 åren.

”Har fått det sämre”

– Vi har områden i Sverige där människor lever under andra villkor än resten, majoriteten av svenskarna. Den stora delen av befolkningen har fått det bättre de senaste 20 åren, för de andra har det blivit sämre, säger Ove Sernhede.

Han kallar det för extrema skillnader som håller på att växa fram mellan stadsdelar när det kommer till arbetslöshet, barnfattigdom, kriminalitet och inkomst, för att nämna några. För svensk del kan den här typen av upplopp spåras från finanskrisen 2008/2009. Den följdes av stora nedläggningar och varsel inom industrierna, som Volvo och Saab, som för de här ungdomarna hade varit viktiga språngbrädor.

Det moderna klassamhället

Polisens roll i det hela är enligt Ove Sernhede ingen bakomliggande orsak, men ofta blir deras agerande vad som ”tänder den eld som ständigt ligger och pyr”.

Läs mer: Polisen bemöter kritiken efter kravallerna

– Polisen måste hitta ett sätt att jobba där de är lierade med och förstår de här människornas villkor. Det är absolut nödvändigt att poliserna som verkar i de här områdena förstår det moderna klassamhället. Sedan är det klart att de här ungdomarna gör fel, det finns en lagstiftning som gäller och individerna måste straffas. Men för att åtgärda problemet måste man förstå det i hela sin vidd, säger han.

Svår politisk lösning

Någon enkel lösning finns inte.

– Det behövs en nationell politik som tar den här typen av problem på allvar. Alla människor måste tro på en framtid, säger Ove Sernhede.

Det här var en problematik som han menar togs på allvar under 90-talet, med satsningar mot arbetsmarknad och utbildning, Men mycket av det arbetet skrotades i och med politiska skiftningar under början av 2000-talet. Idag anser han att den viljan saknas helt och måste tillbaka, men att det kan bli svårt eftersom majoriteten av de som röstar i val hör till dem som fått de bättre på senare tid och gynnas av skattelättnader.

– Det finns ingen som tror att alla kan ha samma lön och samma villkor. Men skillnaderna måste minska. Alla ska ha samma chans, det är det kravallerna handlar om.