Den nystartade facebookgruppen ”Kinnekullebanan – rädda tåget” beskriver järnvägssträckan som ”livsnerven för kollektivtrafiken mellan Mariestad och Lidköping”.

Tåget som binder samman de två städerna, och fortsätter hela vägen till Gårdsjö i norr och Håkanstorp i Söder, spelar onekligen en viktig roll för att många människors vardag ska fungera.

”Kommunikationerna det viktigaste”

Oron för att järnvägssträckan ska läggas ner är därför stor, när det nu är oklart om den ska få statligt stöd och rustas upp eller inte.

– Ska man kunna bo utanför större orter är ju kommunikationer det absolut viktigaste, speciellt om man har barn och ungdomar, säger Åsa Augustsson, mjölkbonde utanför Istrum.

Även turistnäringen har höjt sina röster mot en eventuell nerläggning. I veckan skrev representanter från Resenärsforum en debattartikel i Nya Lidköpings-tidningen om tågets betydelse, och påminner om kulturbygden som det trafikerar.

Namninsamling och uppror

Åsa Augustsson är med och organiserar ”Landsbygdsupproret”, som hölls i Skara och på tolv andra platser runt om i Sverige på långfredagen. Hon stödjer också en namninsamling som nyligen startats, för att försöka få myndigheter att säkra Kinnekullebanans framtid.

– Många vänner och bekanta använder den för att pendla till och från jobbet eller skolan. En del åker hela vägen ner till Göteborg, säger Åsa Augustsson och fortsätter:

– Vi vill tala om att landsbygden är viktig för Sverige. Allt kan inte kretsa kring de större städerna, vi vill kunna leva och verka på landsbygden också.

Statligt stöd krävs

Kinnekullebanan är inte elektrifierad, och delar av den är i mycket dåligt skick. Enligt Trafikverket håller hela sträckan låg standard, och SVT har länge kunnat rapportera om långsamma och inställda tåg. Enligt Västra Götalandsregionens egen prognos behöver 1,3 miljarder kronor läggas på Kinnekullebanan till och med år 2035.

Men enligt Trafikverket kräver en sådan upprustning att staten skjuter till extra pengar. Myndigheten har skickat ett underlag till regeringen inför den kommande infrastrukturplaneringen, och antyder där att just banor med liten trafik hänger lösast.

Fortfarande oklart

Men vad som händer när regeringens plan för år 2018-2029 börjar gälla är i nuläget oklart. Åsa Augustsson hör till de som hoppas att fler alternativ ska övervägas för att finansiera en upprustning.

– Tåget kan ju vara anledningen till att man klarar sig med bara en bil i familjen. Om det läggs ner kan det bli så illa att folk blir tvungna att flytta, säger hon.