Åklagaren har ägnat förmiddagen åt att beskriva den ekonomiska situation som ledde fram till våren 2011 då de ekonomiska problemen eskalerade för Saab. Det handlar om 665 dagar som gick mellan det att Spyker köpte Saab och konkursen. Vid konkursen uppgick skulderna till 11,4 miljarder.

Köpte olönsamt företag

När Spyker köpte Saab tog de sig an ett företag som inte visat lönsamhet på lång tid. Spyker själva hade inte heller egen ekonomi stark nog att lyfta Saab ur krisen. I stället blev man beroende av de lån som var utställda från EIB, en kredit om maximalt 400 miljoner, där svenska staten var garant för hälften.

– Det visade sig vara mycket svårt att starta upp produktionen i Trollhättan efter likvidiationen. Först efter sju veckors stillastående återupptogs produktionen den 22 mars, sa åklagaren Olof Sahlgren.

Försäljningsmålet var 64 000 fordon under 2010. Inte ens hälften nåddes. Totalt såldes 31 696 fordon.

Problemen fortsatte

2011 startade inte bättre.

– När en och en halv månad av det nya året passerat hade inte någon finansiering säkrats och problemen blev större, säger Olof Sahlgren inför rätten.

I en rapport från Riksgälden som lämnade i slutet av februari 2011 flaggades för likviditetsproblem. De såg att situationen skulle kunna utlösa en kris inom bolaget redan senare samma år.

Hittills har han målat upp en bild som ska visa att det fanns flera saker som pekade på att det ekonomiska läget var svårt och att det redan fanns tendenser som flaggade för att det kunde bli värre – framförallt det faktum att man saknade egen lönsamhet och var beroende av lån. Samtidigt anser åklagaren att Saabförträderna gav en annan, mer positiv bild i press, radio och tv, och därigenom ägnat sig år svindleri.

Sakframställan fortsätter under eftermiddagen.