21-åringe Anton Lundin-Pettersson mördade två personer i Trollhättan hann skada ytterligare två personer innan han sköts av polisen. Polisen var snabbt på plats vid skolan och gick på en gång in mot gärningsmannen. ”Polisens utbildning i skolskjutningar gjorde att de första patrullerna på plats kunde hantera situationen”, säger Sten-Anders Jakobsson, kommissarie i Fyrbodal. Foto: TT

Nya polistaktiken stoppade Anton Lundin-Pettersson

Uppdaterad
Publicerad

Svensk polis har fått en särskild utbildning i skolskjutningar. I stället för att invänta en insatsstyrka ska man agera snabbt – med dödligt våld om det krävs. Det är en nödvändig strategi för att rädda liv, menar Henrik Belfrage, professor i kriminolog.

21-åringe Anton Lundin-Pettersson mördade två personer i Trollhättan och hann skada ytterligare två personer innan han sköts av polisen. Polisen var snabbt på plats vid skolan och gick på en gång in mot gärningsmannen.

– Den nya metoden går ut på att avbryta pågående dödligt våld. Man avvaktar inte förstärkning utan går direkt in och oskadliggör gärningsmannen, säger Sten-Anders Jakobsson, kommissarie i Fyrbodal.

Skolattacken i Trollhättan

Den allra viktigaste delen i utbildningen går ut på att rädda liv. Då gäller det att oskadliggöra gärningsmannen med lämplig metod.

– I det här fallet öppnade polisen verkanseld för att stoppa gärningsmannen, säger Jakobsson.

Agerade föredömligt

Polisens utbildning i skolskjutningar gjorde att de första patrullerna på plats Kronan i Trollhättan kunde hantera situationen, enligt Jakobsson.

– De agerande föredömligt och gick in väldigt snabbt, bara några minuter efter larmet kom.

Utbildningarna sker i vissa regioner varje vecka, där polisen övar på situationer likt den som inträffade i Trollhättan.

– Övningarna genomförs i sådana miljöer som nedlagda skolor för att det ska vara så likt verklighet som det kan vara.

”Finns bara en träffyta”

När det gäller det faktum att gärningsmannen skadades svårt av sina skottskador att han senare avled på sjukhus säger Niclas Hallgren, operativ chef på Region väst, att det inte funnits något annat sätt att agera för poliserna som gick in i skolan. Och den efterkommande utredningen kallar han ”helt odramatisk”.

– Utifrån det scenario som var så finns det bara en träffyta mot ett mål som angriper, och det är mot de centrala delarna av kroppen. Det finns inte utrymme som jag ser det att börja skjuta mot andra delar.

De poliser som var med i insatsen får enligt Hallgren nu stöd, de har samlats och har löpande kontakt. De kommande dagarna kommer de också att ha en debriefing.

– Det är en hård anspänning, såklart. Men jag tycker ändå att de efter omständigheterna har en bra och naturlig reaktion.

”Bra att ingripa omedelbart”

Henrik Belfrage, professor i kriminologi, säger att erfarenheten från tidigare skolskjutningar har visat att gärningsmannen fortsätter att döda om inte polisen ingriper omedelbart.

– Den här typen av gärningsmän har ofta planerat skjutningen långt i förväg och är beslutsamma. Då måste polisen agera. Jag tycker det är ett logiskt beslut polisen har gjort att ändra sina metoder, säger han.

2003 dödades elva personer och tre skadades i en skolskjutning i Finland. Enligt Belfrage väntade polisen då för länge.

– En nackdel med att polisen går direkt in är att det ökar risken för dem. Erfarenheten har visat att om man i lugn och ro försöker ingripa och omringa skolan desto fler offer blir det i slutändan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skolattacken i Trollhättan

Mer i ämnet