Några skulle säkert säga att det är som att slänga pengarna i sjön, men trots en konkurs 2014 så finns det fortfarande personer som vill satsa på konsten att odla ostron. Och Mr Ostron själv, Karl-Johan Smedman, vd för Ostrea Aquaculture, är absolut tvärsäker på att de kommer att lyckas.

– Och jag får förfrågningar från Frankrike allt som oftast: ”När kan ni börja leverera ostron?” säger Karl-Johan Smedman, vd Ostrea Aquaculture. 

– Vi vet att efterfrågan är större än tillgången, så när vi väl kommer igång...

Miljonprojekt med EU-bidrag

Han började en gång i blygsam skala med att försöka odla ostron i Tådammarna på Marstrand, ett slags naturliga bassänger. Det gick visserligen inte så bra, men på Sydkoster upptäckte han att det fanns bättre förutsättningar och med hjälp av EU-pengar, Industrifonden och privata investerare kunde projektet ”Att odla ostron i Sverige” dra igång. Minst 50 miljoner har hela projektet kostat.

2010 var det dags att sätta ut mini-ostron som skulle växa till sig under tre-fyra år till havs. Målet den gången var odla 300 ton per år, och försäljningen skulle starta 2013-2014.  Men något gick fel och större delen av de ostronlarver som odlades i kläckeriet dog, år efter år. Även en försäljning av kupade ostron till Irland drabbades av virus och detta ledde till att bolaget, Ostrea Sverige AB, tvingades i konkurs 2014.

Platta och kupade ostron

De flesta svenskar äter ostron väldigt sällan. I genomsnitt ett halvt per person och år (2010), även om trenden är stigande. Medan man i till exempel Frankrike äter betydligt mer, över 30 ostron per person och år.

Det finns två typer av ostron, det platta ostronet Ostrea edulis, som fanns ursprungligen över hela Europa och kallas det europeiska ostronet och det kupade ostronet Crassostrea gigas, som även det finns i Sverige, men kallas för japanska ostron. Det kom till Sverige 2006 och beräknas finnas i stora mängder, även om det för några år sedan drabbades hårt av en typ herpes som slog ut stora bestånd. Något som det platta ostronet klarat sig ifrån.

Djupvatten med kvalitet

En stor del av att odla ostron bygger på att man skapar rätt ”soppa” för att mata de larver som ska bli ostron och skapa rätt milö för larverna att växa upp i. Nu tar man upp vattnet från Kosterfjorden på 87 meters djup och tror sig därmed ha skapat bättre förutsättningar för att få larverna som senare blir ostronyngel att överleva.

Varför är det så svårt att odla ostron?

– Ostronlarverna som är det som ostron”mammorna” föder, är otroligt känsliga för små variationer i havsvattnet och den mat som vi matar dom med, säger Karl-Johan Smedman, vd Ostrea Aquaculture.

– Nu tror vi oss veta hur man ska göra för att de ska klara sig.

Vad säger era investerare?

– ”Det vore väldigt väldigt trevligt om ni presterade lite intäkter”...så våra investerare är trötta på att vi inte ger något resultat i ekonomiska termer, säger Karl-Johan Smedman.

Men du tror på det här?

– Jag är övertygad! säger Karl-Johan Smedman, vd Ostrea Aquaculture.