Under hela 2016 brann det minst 112 gånger runt om i landet på olika asylboenden, eller tilltänkta sådana. Det visar siffror från polisens nationella operativa avdelning, Noa, som SVT Nyheter har begärt ut.

• 20 av bränderna visade sig handla om olyckor eller vårdslöshet. Resten, alltså 92 stycken bedöms vara anlagda.
• 37 av bränderna tros vara anlagda av boende själva.
• I 2 fall har bränderna konstaterats vara anlagda av personer utifrån.
• 53 av bränderna har startats av ”okänd gärningsman”.

– Vi misstänker att en stor del av dessa 53 bränder är anlagda av utomstående personer, säger Ola Stoltz, sektionschef inom Noa.

Svårt att jämföra

Sammanställningen som gjorts över antalet bränder är den första i sitt slag. Året innan gjorde polisen en liknande sammanställning men då tittade man bara på bränder under ett antal månader.

Alltså finns det inga exakt jämförande siffror.

– Vi vet inte med säkerhet att antalet anlagda bränder ökar. För samtidigt ökade antalet flyktingboenden kraftigt under slutet av 2015 och under 2016 vilket gör det ännu svårare att göra jämförelser, säger Ola Stoltz.

Läs också: ”Vill inte tänka tanken att någon skulle vilja tända eld på mig”

Bränderna i statistiken är av olika allvarlighetsgrad.

– I många fall handlar det om små bränder. Det kan vara allt från att det har brunnit i en papperskorg till som i några fall, mycket allvarliga bränder, säger Ola Stoltz.

Enligt Ola Stoltz är anlagda bränder mycket svårutredda.

– De är bland det svåraste som finns att utreda. Det är därför vi i så många fall inte vet vem som anlagt dem, säger han.

”Mycket problematiskt”

Helene Lööw, historiker vid Uppsala universitet, har tidigare forskat om vågen av bränder mot flyktingförläggningar på 80- och 90-talen.

Hon anser att det mest anmärkningsvärda med statistiken är att den är så ofullständig.

– Man kan konstatera att det är extremt låg uppklarningsprocent på de här bränderna, lägre än på 90-talet och siffrorna var låga redan då, säger hon.

Enligt Helene Lööw är det en stor brist att det inte finns några jämförande siffror med de aktuella siffrorna.

– Det är ingen som tar något ansvar för att kartlägga de här bränderna. Vi ser inte om det eskalerar, vi har inte en susning om vem som ligger bakom de bränderna som är anlagda utifrån och vi kan inte se några mönster.

Forskaren: Vi behöver bättre fakta

Enligt Helene Lööw hade det varit extra angeläget idag med korrekt och jämförande statistik då ryktesspridningen är stor.

– Den här typen av uppgifter går att använda hur som helst. Man kan fokusera på de bränder där vi vet att det är boende som själva orsakat bränderna men det är inte lika lätt att fokusera på det stora antalet där gärningsmannen är okänd, eftersom vi inte vet.

Hon fortsätter:

– Det är djupt problematiskt att ingen tar ett helhetsgrepp om bränderna så att vi får bättre fakta på bordet.

Det hon bland annat syftar på är att det idag inte finns någon särskild brottskod för just anlagda bränder där hatbrott misstänks vara ett motiv.