Det är forskare på Sahlgrenska Akademin, som testat hur nikotin påverkar hjärnan och beteendet hos ett hundratal råttor under en sjumånadersperiod. Och resultaten lät inte vänta på sig.

– Vi blev väldigt förvånade. Vi trodde inte alls att vi skulle se så långvariga effekter. Nikotin tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, säger forskaren Julia Morud Lekholm vid Sahlgrenska Akademin.  

Ökat riskbeteende

Efter att ha gett hälften av råttorna saltlösning, och hälften nikotin under tre veckor avslutade man doseringen. Tre månader in i abstinensen blev de råttor som fått nikotin orädda och uppvisade ett ökat riskbeteende.

– Vi hade en labyrint med fyra ytor, två av dem med väggar och som var trygga platser för råttorna. Två var mer öppna och upplysta, och det vi ser är att nikotindjuren vistas mycket mer på de öppna ytorna, och verkar inte bry sig om att det är en otrygg och skrämmande miljö.

Kroniska förändringar i hjärnan

I en annan grupp med ett 30-tal försöksdjur studerade man hur nikotinet påverkade råttornas hjärnor. Efter sju månader avlivade man råttorna och då upptäckte forskarna överraskande effekter på GABA-systemet i hjärnan hos de råttor man gett nikotin, som normalt sett fungerar som en form av bromssystem för dopamin och signalering av nervceller i hjärnan.

– Det blev tvärtom. Bromssystemet gick från att vara dämpande, till att istället öka nervcellssignaleringen på råttorna. Det är ett tecken på att nikotin verkar påverka all signalering i belöningssystemet i hjärnan.

Resultaten var så överraskande att testerna fick genomföras vid två ytterligare tillfällen. Men även då uppvisade alla råttor i försöken samma förändringar i riskbeteende och i belöningssystemet. Och även om testerna genomfördes på råttor så har belöningssystemet i hjärnan mellan råttor och människor många likheter.

– Framförallt talar det för att man som till exempel som rökare eller snusare har förskjutit hela belöningssystemet. Nästa gång man tar en drog så kanske man svarar mycket starkare än en som inte tagit en drog.

Inkörsport till andra droger

I forskarsammanhang talar man ofta om nikotin som en ”gateway-drog” eller en inkörsport till andra droger. Och studien från Sahlgrenska Akademin kan vara ett tecken på att rökning och snusning påverkar drogberoende senare i livet, säger Julia Morud Lekholm.

– Vi tror absolut att nikotin har en effekt på senare drogintag i livet, och att de här förändringarna som vi ser i den här studien kan vara en del i att förklara det beteendet.

Nu vill Julia Morud Lekholm att resultaten av studien gör att man satsar mer på vården av rökare och snusare som vill sluta, och att man tar dem mer på allvar.

– Resultaten visar att effekterna av nikotin är extremt långtgående, och vi har fått en otroligt mycket större förståelse för hur svårt det kan vara att sluta röka och snusa.

– Man borde satsa mycket mer på att förhindra att folk röker. Och de som vill sluta borde få mycket mer hjälp och stöd från sjukvården än de får, för det är ett allvarligt tillstånd som är svårt att ta sig ur utan hjälp.