Det är torsdagen den 22 oktober och klockan är 10.09. Polisen får larm om att en man beväpnad med stickvapen går till attack mot människor i skolan Kronan i Trollhättan. Polisen beordrar omedelbart ett antal patruller till platsen, varav den första är på plats vid skolan klockan 10.15, enligt polisens egen händelserapport. 10:16 avlossar polisen skottet som senare skulle döda gärningsmannen Anton Lundin-Pettersson.

När polisen kommer till skolan påträffar de på skolgården ett av offren i attacken, den 41-årige läraren, liggandes på marken. De två polismännen tar sig in i skolentrén och påträffar där ytterligare två skadade, elevassistenten Lavin Eskandar och en 17-årig elev.

– Det är hög ljudnivå inne i byggnaden, men utifrån de radiouppgifter man får från ledningscentralen så vet man att gärningsmannen befinner sig på etage två, säger Niklas Hallgren, polismästare och kommenderingschef för polisinsatsen under skolattacken, till Veckans brott.

Möter gärningsmannen

De två poliserna tar sig uppför trappan till andra våningen och påkallar där gärningsmannens uppmärksamhet.

– Då vänder han sig om och angriper våra kollegor. Han rör sig hastigt mot dem, och han är då beväpnad med de stickvapen vi rapporterat om tidigare, säger Niklas Hallgren.

Poliserna avlossar varsitt skott, varav ett träffar Lundin-Pettersson i kroppens centrala delar. Klockan är nu 10.16, enligt polisrapporten.

Skolmördaren reste sig efter skotten

Kulan fäller gärningsmannen till marken, men han försöker sedan resa sig igen. Då övermannar polisen och låser honom i handfängsel. Lundin-Pettersson dör på sjukhuset av sina skador, några timmar senare.

Varför skjuter inte polisen i benet istället, undrar Veckans brotts Camilla Kvartoft.

– Det här är en nödvärnssituation och vår övning går ut på att försöka träffa mål i sådana situationer. Man måste rikta mot de ställen där det är störst sannolikhet att träffa, och det är mitten av kroppen, säger Niklas Hallgren.

”Polisens arbete väl genomfört”

SVT:s expert Leif GW Persson anser att polisen handlat helt rätt under skolattacken.

– Jag tycker att polisens agerande är väl genomfört. Det är en stor lycka att gärningsmannen inte har tillgång till skjutvapen. Han är väl motiverad här, så då hade vi fått tvåsiffriga dödstal.

Att förövaren dödas av polis är vanligt vid den här typen av dåd. Det är något som på engelska kallas för ”suicide by cop” – gärningsmannen använder sig av polisens nödvärnsvåld för att ta livet av sig.

– Antingen tar de kål på sig själva eller i konflikt med polisen, säger Leif GW Persson.

Kriminologen menar att Lundin-Pettersson är mer lik Breivik än andra skolmördare, och att skolmördaren är en terrorist.

– Det finns det ingen anledning att huttla med.

15-åringen gömde sig i grupprum

Kort efter polisens ingripande anländer den andra polispatrullen och de kan börja ge de skadade vård. Polisen börjar också söka igenom skolbyggnaden och påträffar det fjärde offret, den 15-åriga pojke som senare ska överleva attacken. Han hittas instängd i ett grupprum, där en lärare försökt placera honom i säkerhet.

Polisen har med hjälp av blodspår och övervakningskameror kunnat få en bild av hur skolmördaren tagit sig in i skolan, attackerat vuxna och barn och hur den skadade läraren tagit sig ut efter attacken. Niklas Hallgren visar hur det skedde på en modell i Veckans brott.

– Det handlar om att skapa en bra bild över händelseförloppet så det blir enklare för de anhöriga att smälta det här tragiska händelseförloppet.