För en månad sedan fick den politiska ledningen en rapport från Göteborgs stadsledningskontor om vad som krävs för att möta Skolverkets riktmärken kring storlekar på barngrupper i förskolan. Göteborgs stad behövde då 470 nya förskoleavdelningar för att nå upp till kraven. Riktlinjerna säger bland annat att inga avdelningar ska ha fler än 15 barn, men i Göteborg låg snittet på 17.

Kungsbacka förebild

Nu satsar alltså den rödgröna majoriteten på att införa Kungsbackamodellen i Göteborg menar kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Modellen går ut på att organisera verksamheten kring barnen och bemanna som mest när det är flest barn på förskolan. Barnen kan då delas upp i mindre grupper under förskolepedagogiken som äger rum mitt på dagen.

– Det är ett lätt sätt att minska barngruppernas storlek. Det är brist på förskollärare idag. Om arbetsmiljön är attraktiv blir även yrket mer eftertraktat, säger hon och menar att mer personal kommer att behöva anställas för att barngrupperna ska minska.

Nyanställningar väntas

Det är både barnskötare och förskollärare som pengarna avsätts för att anställa, även om det är förskollärarna som har den viktigaste rollen i pedagogiken.

– Om vi ska vänta på att utbyggnaden av fler förskolor ska bli klar kommer det att ta för lång tid. Den här satsningen är något som vi kan göra för att istället få stora förändringar på kort tid, säger Karin Pleijel och fortsätter:

– Det är viktigt för små barn att inte ha för många relationer utan att de istället har några få som de kan knyta an till.

Kommer pengarna räcka för att nå riktmärkena?

– Enligt rapporten behövs 300 miljoner för att nå riktmärkena. Om vi får den summan vi sökt från staten så kommer vi halvvägs. Om vi skulle satsa 300 miljoner skulle det inte finnas tillräckligt med kvalificerad personal att anställa.

”För lite pengar”

Oppostionspolitikern och kommunalrådet Helene Odenjung (L) är försiktigt positiv till att införa Kungsbackamodellen i Göteborg.

– Men det går inte att kopiera en modell rakt av. Den måste anpassas efter lokala förutsättningar, säger hon.

Hon tycker dessutom att satsningen kommer sent och är alldeles för liten.

– 50 miljoner är väl vad de satsade förra året med? Dessutom kan de inte räkna med att få 100 miljoner i statsbidrag när det är totalt 800 miljoner som ska delas ut över hela landet.

Vilka satsningar skulle ni vilja se istället?

– Vi är ju positiva till andra alternativ och att låta fristående verksamheter vara med, där har man idag en ganska njugg inställning. Och sedan måste staten se över hur man ska jobba med det här. Det har kommit högre krav på mindre barngrupper men man har inte skickat med pengarna, säger Helene Odenjung (L)

”Börjar för sent”

Kommunalrådet David Lega (KD) tycker att förslaget är bra men att det borde ha kommit tidigare.

–  Det här är ett problem som vi borde ha löst för väldigt längesedan, men det går i alla fall åt rätt håll. För att lyckas nå dit behöver vi 470 avdelningar fram till 2025. Vi ligger för långt efter och börjar för sent.

David Lega (KD) menar också att det behövs en central förskolenämnd som ansvarar för alla förskolor istället för att det ligger utspritt på tio stadsdelar.

– Då blir det mycket tydligare vem det är som har ansvar. Det är bättre att vi har en huvudman istället för tio som ser till att det som sägs nu genomförs.