Carl-Erik Patriksson från Kinna kommer förbi utanför kommunhuset. Han visar upp sin mobil för SVT Nyheters reporter. Läpparna darrar och han kan inte hålla tillbaka tårarna. I hans telefon finns ett sms. Det är från hans son och i det står att hans barnbarn, som var ombord på bussen, är oskadd.

– Han har haft en sådan tur, säger han.

Men det som inte drabbade Carl-Erik och hans familj, har drabbat flera andra i bygden.

– Jag känner så med dem som inte fått ett sådant här sms. Man är sig själv närmast... Men det här är ohyggligt, säger han.

LÄS MER: Skolelever i allvarlig bussolycka i Härjedalen

Valde att stanna hemma

Jessica Johansson sitter på skolgården med sin dotter Emma utanför den drabbade skolan. De torkar sina tårar med varsin näsduk.

Emma går i samma klass som flera av de som åkte på resan, och läser samma idrottsinriktning, men valde att inte åka med.

– Jag tänker på alla som var med i olyckan, så unga människor och på deras familjer. Det är väldigt sorgligt. Ofattbart! Men det känns bättre att vara tillsammans här på skolgården. Vi ville inte stanna hemma och väntar på mer information.

LÄS MER: ”Löfven: Hela landet är i sorg”

– Att min dotter kunde varit med på bussen, allt kan ändras på en sekund. Så orättvist! Livet är så skört, säger Jessica Johansson.

– Det känns konstigt, jag har ju träffat dem nyss. Alla känner jag, eller känner till. Det kunde lika gärna varit jag, men jag åker inte skidor så jag valde att stanna hemma, säger Emma.