Kanske ligger det en bangård mellan hemmet och arbetet. Kanske är enda sättet att hinna med tåget vissa morgnar att springa över spåret. Tanken kan kännas oskyldig; ”äsch det kommer ändå inget tåg, det är bara för den här gången” men konsekvenserna blir stora.
Trafikverket har tagit fram ny statistik över hur tågtrafiken påverkas av människor som springer över spåren och sedan 2013 har tid som tåg är försenade fördubblats. 2016 var tågen försenade i 2.452 timmar, alltså lite drygt 100 dagar.
– Det påverkar vår vardag och är en stress, säger lokföraren Aleksander Petrovski.
Försöker hinna med tåg
Aleksander Petrovski beskriver hur det ser ut för honom dagligen när det kommer till hur människor rör sig runt spårtrafiken.
– Ibland kan man se någon lite längre fram gena över. Ibland kan det vara så att man står stilla vid en perrong och någon springer framför ditt tåg och ska på.
Vad händer i kroppen när man ser en sådan sak?
– Man blir irriterad och förbannad för vi vet att vi har kollegor som kommer på spåret intill som kör betydligt snabbare och då finns risken att den som hoppat över spåret kan bli påkörd.
Första tanken på morgonen
För lokförare är spårspringandet ett stort problem och något som kan sätta djupa spår. Denis Matic är kamratstödjare, vilket innebär att han åker ut när någon av hans kollegor har kört på en människa.
– De kan vara chockade och väldigt ledsna eller förbannade och ha många olika känslor som man får vara med om, säger Denis Matic.
Samtidigt är han lokförare själv och vet hur den utsatta arbetssituationen påverkar ens vardag.
– Jag brukar vakna på morgonen och tänka; ”är det i dag jag kör på någon”. För jag vet att det kanske kommer att hända någon gång under min karriär. ”Är det i dag, imorgon eller nästa vecka”. Jag vet att det är så vanligt.
Olyckor minskar men förseningar ökar
Enligt Trafikverket har antalet omkomna i påkörningsolyckor minskat. 2016 var det 81 personer som omkom, 21 färre än året innan. Detta trots att förseningar på grund av spårspringning har dubblats på tre år.
När Trafikverket sammanställer siffrorna över spårspringning så handlar det inte om självmordsförsök eller liknande incidenter. Till stor del rör det sig om människor som bara vill komma fram snabbare. Något som kan tyckas harmlöst men som är förenat med stor fara och även får stora samhällsekonomiska konsekvenser.
– Det är i princip livsfarligt att gå eller gena över spåren. Det innebär att så fort som Trafikverket får reda på att det finns folk i spåret så sänker vi hastigheten eller stoppar helt enkelt trafiken, säger Thomas Pettersson som är chef för Trafikledning vid Trafikverket.
I samband med stoppen ska spåren letas igenom av polis och anställda. Något som skapar stora förseningar och stora kostnader. Enligt Trafikverket är kostnaden för spårspringningar 80 miljoner kronor per år för hela landet. Bara för Göteborgs Central är kostnaden cirka 1,1 miljon kronor per år.
Miljardinvesteringar
Trafikverket har också investerat en miljard kronor fram till år 2020 för att framförallt sätta upp kameror, staket och att informera.
– Man behöver jobba på många fronter. Framförallt att skapa en förståelse i samhället för den här frågan. Det är ett samhällsproblem idag, säger Thomas Pettersson.
Denis Matic har ganska lite förståelse för de personer som väljer att gå över spåren och kallar det för själviskt beteende.
– Det handlar bara om egen vinning som kostar samhället mycket pengar. Det kostar förarna mycket stress och påverkar alla som sitter på tågen också såklart. Det är en väldigt stor apparat man sätter igång för att tjäna några sekunder, eller ett par minuter max, säger Denis Matic.
Läs också: Äldre man försökte gena och dog