På fredagen presenterades en rapport som kartlagt hedersförtryck i socialt och ekonomiskt utsatta områden i Göteborg. Bakom rapporten står föreningen Varken hora eller kuvad.
– Rapporten visar att främst tjejernas livsutrymme är begränsat och att föräldrarna kontrollerar dem. När det till exempel gäller att få gå på bio, få vara med på simundervisningen och få välja sin framtida partner, säger Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad.
”Killarna har mycket större frihet”
Ulf Berglund är skolsköterska och har jobbat på Hjällboskolan i 16 år. Han har en nära kontakt med eleverna på skolan.
– Jag brukar prata om mänskliga rättigheter. Om att de själva ska få välja sin partner. Ibland kan det vara så att de inte får välja och att det inte är okej att träffa någon med en annan religion än sin egen.
Märker du skillnad mellan tjejerna och killarna?
– Ja, killarna har mycket större frihet.
Vad tänker du om rapporten och resultatet?
– Det är tragiskt och man måste jobba med det här, säger han.
Forskare på GU har analyserat studien
Föreningen Varken hora eller kuvad har låtit en forskare från Göteborgs universitet analysera studien.
Hur pass giltiga är de här svaren?
– Urvalet är gjort som så att skolor har kontaktat Amineh (ordförande för Varken hora eller kuvad). Och det är skolor där problemet är störst. Det förtar ju inte värdet av undersökningen, men det gäller just de här skolorna, säger Hans Ekbrand, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.
Göteborgs stad ska jobba hårdare mot hedersförtryck
Nu inrättar Göteborgs stad en central samordningsfunktion i arbetet mot hedersförtryck för att öka kunskapen om problemet.
– Alldeles för många i Göteborg lever i strukturer där man inte känner sig fri, säger Lotta Lidén Lundgren, verksamhetschef för social utveckling på social resursförvaltning, i ett pressmeddelande.
I undersökningen är 1.351 ungdomar mellan 12-18 år tillfrågade, och det finns ett bortfall på 151 personer. Resultaten bygger alltså på 1.200 svar. Föreningen har också ställt frågan om ungdomarna känner sympati för extremism (Daesh, Isis, jihadism och dylikt).
– Jag har jobbat med detta i 20 år i Sverige, resultatet var ingen aha-upplevelse. Det var skrämmande att mer än 130 ungdomar sympatiserar med extrema grupper som IS och Daesh, säger Amineh Kakabaveh.
Läs mer om detta: Studie: Var tionde elev gillar extremism