Snön yr när träden faller för skördaraggregatet som går fram i contortabeståndet vars ägare är Harald Holmberg i Norrbäck utanför Lycksele.
Skogen gallras för att det ska bli luftigare och växa bättre. Det är också Holmbergs filosofi, att plockhugga även i slutavverkningsskog som annars skulle ha blivit kalhygge.
– Nu har också skogsstyrelsen anställt folk som jobbar med de här frågorna. Det fanns inte förut, då kunde man bara en metod vilken bestod i att kalavverka, markbereda och sen plantera. Så jag tycker det är positivt att även skogsstyrelsen börjar tänka om, säger Harald Holmberg.
Docent i skogsskötsel: Metoden inte bevisad
Lars Lundqvist som är docent i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet säger att naturkulturmetoden där skogen gallras ut på de största träden ger sämre tillväxt, skogen blir för gles och marken för dåligt nyttjad och att metoden inte är vetenskapligt bevisad.
Han efterlyser en mer försiktig gallring eller kalavverkning med återplantering.
”Måste etablera motstånd mot galenskaperna”
Men Harald Holmberg håller fast vid sina idéer, struntar i kritiken och fortsätter slåss mot skogsetablissemanget.
– Många fler borde göra som jag gör. Därför att om vi ska få till en förändring av tänkesättet när det gäller avverkningar måste vi etablera ett slags motstånd mot galenskaperna kring kalhyggen, säger Harald Holmberg.