Åsa Åsberg i Vindeln utanför Umeå har jobbat som brevbärare i över 25 år. Hon har varit med i den nedskärningsprocess som inneburit att 1.500 kollegor lämnat företaget senaste åren. Samtidigt handlar verksamheten allt mindre om brev och allt mer om paket.

– Generellt har det blivit så att vi ska prestera mer på samma tid. Vi ska inte springa fortare säger de, men det gör man. Till slut hinner man inte, säger Åsa Åsberg.

Nya regler

Arbetsmiljöverket vill göra något åt den alarmerande situationen med stress på jobbet. Den sista mars införs nya regler som innebär att arbetsgivaren får ett större ansvar att se till att de som jobbar inte har en ohälsosam arbetsbelastning.

Åsa Åsberg välkomnar den nya föreskriften eftersom den ställer högre krav på ledningen.

– Fantastiskt bra tycker jag för vi kan inte bli pålastade hur mycket som helst och det gäller väl alla yrken, säger hon.

”Händer något kan dagen skita sig”

Det finns inga marginaler alls i Åsas schema.

– Vårt schema är väldigt tajt även när vi är ute på landsbygden och kör. Vi är tidsbegränsade och det är uträknat hur lång tid det ska ta att ta sig från punkt A till punkt B. Händer det någonting då kan dagen skita sig, förklarar hon.

– Det räcker med ett däckbyte. Eller att en timmerbil lastar och blockerar vägen en stund.

Orkar inte längre

– Det sliter mer på kroppen. Vi har mer paket, vi kör ut även inne i centralorten och reklamen har blivit betungande. Du måste stanna vid varje brevlåda och armen ska ut varje gång. Dessutom är körlinjerna längre, säger Åsa Åsberg som ändå är vältränad eftersom hon tidigare var skidtränare.

Det orkar hon dock inte längre. Nu behöver hon mer tid för återhämtning.

Läs Åsas rutt – 407 hushåll på en dag

Rune Häreskog, produktionsområdeschef i Umeå, säger sig till viss del förstå att personal känner sig stressad och pressad men pekar på att företaget är mitt i en stor omställning. Normalt sett ska schemat inte stå och falla med en kvart hit eller dit.

– Vi ska inte jobba snabbare eller stressa mer. Vi ska jobba smartare så att vi lyckas leverera det vi lovat våra kunder, säger han.

Nu måste cheferna ta ansvar

Från och med sista mars måste han och övriga chefer ta ett större ansvar för till exempel en hälsosam arbetsbelastning.

– Utifrån vad jag sett av den hittills tycker jag att det verkar bra, att allt finns samlat på samma ställe. Förhoppningsvis blir det tydligare vad vi ska uppfylla, säger Rune Häreskog.

Sjukskrivningarna eskalerar

Enligt Arbetsmiljöverket är det tydligt: I dag finns det bra kunskap om vilka faktorer som orsaker problem i arbetsmiljön. Nu gäller det för arbetsgivarna att jobba mer systematiskt för att samhället ska få stopp på de eskalerande sjukskrivningarna.

– Det är klart alarmerande hur det ser ut i dag, och det är en utveckling som vi vill stävja och försöka vända. Förutom lidandet för individen så handlar det om stora kostnader för samhället och företagen, säger Ulrich Stoetzer som är legitimerad psykolog och medicine doktor och arbetar vid Arbetsmiljöverket.

Kan få böta

Den nya föreskriften säger att resurserna ska anpassas till vilka krav som ställs i arbetet, och om kraven är större än resurserna så får arbetsgivaren ta ansvar för att minska arbetsmängden eller öka bemanningen. Följs inte reglerna så finns möjligheten för Arbetsmiljöverket att utdöma vite.

– Vi vill att det här ska vara en vägledning till att göra rätt som arbetsgivare, säger Ulrich Stoetzer, som själv forskat på vad som utmärker en bra och frisk arbetsplats.

Tydligt ledarskap viktigt

En bra arbetsplats har ett systematiskt arbetsmiljöarbete med ett värdegrundsarbete och tydligt ledarskap vilket ska genomsyrar hela organisationen. Där finns också planer för hur man kommunicerar och medarbetarna ska känna delaktighet.

Åsa Åsberg tycker inte att hennes arbetsplats är där i dag.

– Jag hoppas verkligen att arbetsgivaren tar det här på allvar och att föreskriften innebär att det inte går att lägga mer arbete på oss än vad vi har nu.