Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi och har följt utvecklingen inom svensk polis sedan 1980-talet. Han är inte överraskad över SVTs siffror att polisen bara klarar upp sju procent av vardagsbrotten.
– Polisens ineffektivitet har på senare tid kopplats till omorganisationen men det är inte hela sanningen. Polisen har haft problem med minskande effektivitet under 20-30 år och hittills har omorganisationen inte lyckats vända utvecklingen, säger Sarnecki.
För höga förväntningar
Polisens omorganisation som pågått under drygt två år har föranlett mycket kritik. Reformen syftade till att förstärka polisens arbete mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt skulle polisen också utfärda medborgarlöften gentemot kommunerna och bli mer synlig på gator och torg.
Jerzy Sarnecki gillar intentionerna med omorganisationen men menar att den var dåligt förberedd och att resultet i stort sett uteblivit. Han menar att det stora felet med omorganisationen är att polisen inte skapat ett system för återkoppling och utvärdering av det dagliga polisarbetet. Det finns en inbyggd tröghet i polisorganisationen i form av dåligt IT-stöd och krånglande avrapporteringssystem.
– I grunden har allmänheten för höga förväntningar på polisen. Vi ska komma ihåg att polisen ställs mot brottslingar som gör allt som står i deras makt för att de inte ska bli upptäckta och avslöjade. Tyvärr kommer polisens uppklarningsprocent aldrig att bli särskilt mycket högre än idag.
Polisen eller sjukvården?
Han menar att en förbättring skulle kräva betydligt fler poliser än vi har idag men det är en resursfråga för politikerna att överväga.
– För samtidigt som det ropas efter fler poliser vill försvaret och sjukvården ha mer resurser och här blir det en politisk avvägning vad våra offentliga medel ska användas till, säger Sarnecki och fortsätter:
– Så sent som igår blev det klart att regeringen skjuter till 500 miljoner extra till försvaret. Det hade kunnat bli 500 extra poliser ute i landet om man från regeringen valt att prioritera polisen istället. Visst skulle det kunna anställas dubbelt så många poliser men det kanske inte skulle vara så dumt med fler människor inom sjukvården heller.
I de hundratals mail som läsarna skickat in till SVT märks en frustration med polisens arbete. SVT har fått in mängder med berättelser där brottsoffret anser att brottet borde ha klarats upp. Det berättas om tips, bilder, namngivna brottslingar och annat som enligt de som hört av sig borde ha lett till att någon greps.
Polisen borde berätta mer
Jerzy Sarnecki förstår frustrationen men menar samtidigt att det finns en förståelse bland allmänheten att polisen inte kan klara upp allt. Det finns ett rättsmedvetande bland folk och en förståelse att spaningsuppslag och bevis inte alltid räcker för att någon ska kunna gripas och ställas till svars, menar han.
– Men det är självklart att folk blir förbannade när de avfärdas i ett brev från polisen där det står att ärendet avskrivs i brist på bevis eller spaningsuppslag. Jag önskar att polisen kunde ta sig tid och ringa upp och förklara vad det är som händer med deras ärende och varför. Polisen måste bli bättre på att bygga relationer och att kommunicera, säger Sarnecki.
– Folk är beredda att lyssna. Om ett brottsoffer skickar in bilder och tycker sig ha bidragit till lösningen på ett fall så bör de bli sedda av polisen och få en förklaring till varför det inte räcker.
– Dessutom måste vi alla ha klart för oss att polisens primära uppgift inte är att klara upp brott utan att se till att de aldrig inträffar. Brottsprevention är A och O.