Landsbygden i Sverige står snart helt eller delvis utan fast kommunikation efter Telias nedsläckning av kopparnätet. Få att få en stabilare ersättare än det mobila nätet så talar många om fiberkabel som behöver grävas ned i marken.

Det skulle dock vara ett dyrt projekt för en kommun som Skinnskatteberg. Kommunens bredbandssamordnare beräknar kostnaden till mellan 100 och 150 miljoner kronor.

– Det är stora pengar om vi skulle göra det på egen hand och det känns inte rimligt. Dels för att vi inte har varken infrastrukturen eller kompetensen som kanske finns i en större kommun, säger Johannes Nilsson, bredbandssamordnare i Skinnskattebergs kommun.

”Staten har ett ansvar”

Han menar att det är en infrastruktursatsning som kan jämföras med till exempel elnät.

– Staten har ett ansvar eftersom det handlar om infrastruktur för Sveriges framtid, säger Carina Sándor (L), kommunstyrelsens ordförande i Skinnskatteberg.

Sándor menar att de pengar som kommit ut i form av statliga medel via landsbygdsprogrammet inte räcker.

– Kommunerna fixar det inte själva, det skulle handla om ungefär två tredjedelar av vår budget, säger hon.

Saknas förutsättningar

Det statliga målet är att 90 procent av befolkningen ska ha bredbandsanslutning år 2020.

Johannes Nilsson arbetar mycket med samordning inför framtidens tekniska lösningar kring telefoni och bredband i Skinnskatteberg. Han tror att fiberanslutning är den troligtvis bästa lösningen rent tekniskt för många på landsbygden.

Han liksom Carina Sándor pekar på svårigheterna för en mindre kommun i den allt mer digitaliserade världen.

– Var jag än är på möten så pratas det om digitalisering. Vi i Skinnskatteberg och många andra kan inte ens diskutera frågan eftersom vi inte har förutsättningarna för snabb bredbandsuppkoppling, säger Carina Sándor.