– Det är ett resultat av hatet de har fått känna. Ett uttryck för ilskan. De tänker att polisen kommer slösa sin tid.

Varför just bilbränder?

– Det är det enklaste. Som en norm här på gatan. Som att vissa är finklädda och går till jobbet.

”Armani” och ”Abbe” känner sig utpekade av polisen fast de inte har gjort någonting. Enligt dem är det därför ungdomar tänder eld på bilar.

Stereotypisering vanlig

Enligt forskning kan segregation bidra till större konflikter med polisen. Det eftersom polisen får tendensen att dra alla över en kam, så kallad ”stereotypisering”.

– De frågar om vi har bomber och granater på oss. Vad ska vi med det till? Ser vi ut som IS? Vi är här för att spela fotboll, vara i fritidsgården , spela musik och vara som vanliga människor. Det är mycket som behöver fixas här men inte att polisen ska komma hit och visa hat mot oss, säger ”Armani” och ”Abbe”.

– Om det sker en bilbrand och polisen åker ut dit där de inte varit på länge så finns de en risk att man ingriper för brett. Både mot de som begår brott men också de som ser ut på fel sätt, säger Bo Malmberg som har analyserat statistik över bilbränder i Sverige.

Då polisen blir mer pressad blir det enligt Bo Malmberg svårt att upperätthålla den närvaro som är nödvändig för att hålla nere den här typen av upplopp.

– Polisen behöver hjälp av de laglydiga ungdomarna. Att stötta dem är väldigt viktigt, klarar man inte av det så finns det en risk för att ungdomarna känner att de blir dragna över en kam. Det finns alltid någon person som vill ställa till med dumheter, då är det viktigt att ha kompisarna som säger ”lägg av” på sin sida, säger han.

Fler bränder i fattiga områden

Tillsammans med Eva Andersson har Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, analyserat statistik över bilbränder i Sverige under åren 2002 till 2009.

Enligt deras studie så upplever kommuner och stadsdelar där utlandsfödda har liten kontakt med majoritetsbefolkningen fler bilbränder än kommuner där befolkningen bor mer blandat.

– Andelen utlandsfödda är mindre viktigt än hur koncentrerat man bor. Även de ekonomiska faktorerna verkar vara viktiga, däremot inte arbetslösheten, säger Bo Malmberg.

”Viktigt jobb för att skapa lugn”

Andra faktorer som spelade roll var kommuner och stadsdelar där de bor en stor andel unga och fattigdomen är utbredd.

– Det är viktigt att tänka på. Hur är det egentligen att leva i ett väldigt rikt samhälle, men inte ha chans att ta del av det. Den ekonomiska utsattheten är en viktig fråga att jobba med för att skapa lugn i våra städer, säger Bo Malmberg.

Utanförskap föder hat

”Armani” och ”Abbe” märker av utanförskapet i området och vad andra skriver på internet om dem.

– Tänk dig att du är en kille som bor i utanförskap du ser att folk har feta kläder och lever en bra livsstil, det är klart att du också vill ha det. Du kollar på folk och jämför dig, du har dåligt självförtroende för polisen har sänkt den hos dig eller att en person kommenterar på nätet om just ditt område, säger ”Armani”.

– Därmed närmar du dig de som har blivit hatade hos polisen. De som har hamnat i fel spår. Du tar del av hatet, det är inte svårt att göra det, säger ”Abbe”.