USA:s planer handlar om två olika projekt. De har presenterats av USA:s försvarsminister Ash Carter som nu är på sin första resa till Europa.
I det ena ska man bidra med militär utrustning till Natos planerade snabba insatsstyrka. Den ska användas dels för att bemöta – som det heter – rysk aggression eller hot från terrorgrupper från Mellersta östern.
Löfte från i fjol
Det var på måndagen i ett tal i Tyskland som försvarsminister Carter lovade att USA ska bidra med vapen, flygplan och annan utrustning som kan behövas för att bygga upp insatsstyrkan.
Det är ett löfte som president Barack Obama gjorde redan i fjol på Nato-toppmötet i Wales. Redan då handlade det om att bemöta det hot som Nato såg i östra Europa efter den ryska annekteringen av Krim.
USA tänker inte sända några extra marktrupper till Europa – däremot vapen som kan öka andra medlemsstaters militära kapacitet. Det förutsätts alltså att de amerikanska vapnen ska användas av europeiska Nato-allierade.
Truppstyrka kan ökas
Inga slutgiltiga beslut har gjorts om truppstyrka eller varifrån de skulle komma. Men en del av trupperna kan komma från de 65.000 man som USA redan har stationerat i Europa.
Planen kan dock innebära att USA:s truppstyrka i Europa tillfälligt ökas om en kris uppstår, säger anonyma amerikanska talespersoner till nyhetsbyrån AP.
Till detta projekt ska inga vapen direkt förflyttas till Europa utan de ska vara tillgängliga inom 48 till 72 timmar om de rekvireras i samband med en kris.
Förutom denna planerade insatsstyrka har Carter nu också talat med individuella Nato-länder i Östeuropa om utplacering av militär utrustning.
Fler militärövningar
Alltsammans görs enligt USA för att stärka stater i Rysslands närhet som känner sig hotade av Putins politik.
Det handlar om bland annat 250 stridsvagnar, artilleri och annan militär utrustning. Sedan Ryssland genomförde annekteringen av Krim har dessa planer diskuterats inom Nato, som har ökat antalet militärövningar i närheten av Ryssland under tiden efter Krimannekteringen.
På tisdagen kom beskedet att Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Rumänien och Polen har sagt ja till att hysa den militära utrustningen. Den utökade militära arsenalen ska göra det lättare för Natostater att genomföra ytterligare militärövningar i östra Europa, heter det. En del av arsenalen ska dessutom placeras i Tyskland.
Det hela ska göra det möjligt att utrusta ett kompani (150 man) eller en bataljon (750 man) i länderna.
Rysk irritation
Beskeden från försvarsminister Carter kommer i ett läge då Ryssland precis har meddelat att man tänker utöka sin kärnvapenarsenal med 40 interkontinentala missiler – alltså sådana som kan nå från Ryssland till USA.
Ryssland har redan reagerat ytterst irriterat på USA:s planer i Europa. En rysk militärtalesperson har sagt att stationeringen av tunga vapen och stridsvagnar i Nato-stater skulle bli det mest aggressiva USA gjort sedan det kalla krigets dagar.
Sjunkande militärutgifter
Men trots dessa åtgärder kommer Natos militära utgifter under året falla med netto 1,5 procent. För 2014 var minskningen 3,5 procent. 18 av 28 medlemmar tänker visserligen öka sina försvarskostnader.
Men i år är det bara fem länder som kommer upp i det avsedda målet att ge ut 2 procent av bruttonationalprodukten för militära ändamål. De fem länderna är Polen, USA, Storbritannien, Estland och Grekland.