Oklart om nytt moskébygge

Uppdaterad
Publicerad

I valet lovade alliansen i Stockholms stad en moské till förorten Skärholmen. Men nu vill politikerna istället först utreda vilken sorts verksamhet som samfundet vill bedriva. Det finns i dagsläget bara ett fåtal regelrätta moskéer i Sverige, men flera nybyggen är på gång.

Islamiska kulturföreningen i Skärholmen sitter, precis som många andra muslimska föreningar, i för trånga lokaler. Och det moskébygge som utlovades blev fördröjt när politikerna efter valet förklarade att effekterna på integrationen i området måste utredas. Det finns en rädsla för att den muslimska gruppen sluter sig från det svenska samhället.

De flesta moskéerna runtom i landet, uppskattningsvis cirka 200 stycken, är inhysta i lägenheter, källarlokaler eller andra lokaler ej byggda för religiösa ändamål. Endast ett fåtal moskéer är byggda för ändamålet. Ett flertal nybyggen är dock på gång på olika orter.

Mer än gudstjänst

Moskéerna fyller två viktiga funktioner. Dels är de samlingslokaler för muslimernas gemensamma gudstjänst, dels utgör de informationscentrum om islam för både muslimer och icke-muslimer.

Alla moskéer som är byggda för ändamålet är öppna för studiebesök. Även en del av de icke regelrätta moskéerna tar emot besök av bland annat skolklasser, studenter och pensionärer.

De flesta av de regelrätta moskéerna återfinns i storstäderna.

Bellevuemoskén är sunnitisk, ligger i Gamlestaden i Göteborg och är den största i staden. Moskén drivs av föreningen Islamiska sunnicentret (ISC) som bildades 1993. Föreningen har omkring 5.000 medlemmar.

Nasirmoskén ligger i Göteborgsförorten Högsbohöjd och tillhör Ahmadiyya Muslimska Samfundet. Den stod klar 1976 och var därmed Sveriges första moské. Den byggdes om år 2000.

Malmö moské är sunnitisk och är den näst äldsta moskébyggnaden i Sverige. Den stod klar 1984 och förvaltas av organisationen Islamic Center. En del av centret förstördes av en brand i april 2003 men återuppbyggdes. Moskén utsattes även för två attentat under 2005. Moskén är välbesökt, både av muslimer från hela Skåne och muslimer från Köpenhamn.

Stockholms moské är sunnitisk och belägen vid Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Den invigdes år 2000 och ligger i en byggnad som ursprungligen var en kraftstation. Att lokalen skulle byggas om till moské beslutades i slutet av 1990-talet. Bygget försenades och blev dyrare än väntat på grund av protester och överklaganden. Det finansierades i huvudsak av svenska muslimer och donationer från utlandet.

Moskén inrymmer även bland annat bibliotek, bokhandel, gymnastiksal, kontor, storkök, föreläsningslokaler.

Trollhättans moské är shiitisk, ligger i stadsdelen Lextorp och drivs av Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan. Den uppfördes 1985 och brändes ned i augusti 1993. Moskén återuppbyggdes dock på samma plats.

Umeå moské kommer att byggas nära Ålidhemskyrkan i Umeå, och blir Europas nordligaste moské. Planerna på bygget godkändes av Umeå kommun i januari 2006. Moskén kommer, förutom bönehall, att innehålla bland annat en gymnastiksal, bibliotek, gästrum och kontor. Intill byggnaden kommer en 22 meter hög minaret att finnas, men böneutrop från minareten kommer endast att ske inåt byggnaden.

Uppsala moské är sunnitisk, uppfördes 1995 och ligger i stadsdelen Kvarngärdet i Uppsala. Den ägs av Islamiska föreningen i Uppsala. En stor del av driften bekostades fram till 2001 genom bidrag från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Men oklarheter över moskéns tillhörighet till riksorganisationen Svenska islamiska församlingarna gjorde att de statliga medlen uteblev fram till 2006, då de åter började betalas ut.

Moskén i Fittja söder om Stockholm stod klar i april 2007 och tog åtta år att färdigställa. Den byggdes av Turkiska Islamiska föreningen och har speciella kvinnoläktare.

Ett moskébygge i Växjö fick klartecken i februari 2005. Bygget drivs av Islamiska förbundet i Växjö. Många protester väcktes mot bygget och grannar överklagade ända upp till regeringsnivå.

Gustav Dahlin

Källor: Nationalencyklopedin, TT, Stockholms kommun, Malmö kommun, Umeå kommun, Islamic Center, SVT.

Fakta om moskéer

Moskén utvecklades på 600-talet. Den traditionella arabiska moskén har en rektangulär plan, fördelad mellan en bred pelarhall och en portikomgiven gård. Det är grundtypen för moskéns arkitektur.

Moskéns orientering bestäms genom att den fondvägg som vetter i bönens riktning mot Mekka utmärks genom en nisch, mihrab. Till större moskéer, använda för fredagsbön, hör också predikstolen, minbar.

Traditionellt finns en brunn för den rituella tvagningen, men i nyare moskéer finns ofta modernt utrustade tvagningsrum.

Det viktigaste elementet av moskén är det med mattor täckta golvet, som berörs med pannan under bönen. Moskéns utsida är ofta nedtonad, men har sitt särskilda attribut i form av utropstornet, minareten och ofta även en kupol i någon form.

Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.