– Det är en bra bit på vägen i alla fall, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) på en pressträff.

Hon utesluter inte att det kan behövas ytterligare höjningar av bensin- och dieselskatter, om några år. Men regeringen har inga sådana förslag nu.

Regeringen summerar själv sina förslag för klimatåtgärder till 4,5 miljarder nästa år, men av dem har 2,3 miljarder redan presenterats inom ramen för jobbpaketet. De 4,5 miljarderna summerar också det som fanns med i vårpropositionen.

– Vi har valt väg väldigt tydligt, vi vill kunna berätta för barn och barnbarn att vi tog det här ansvaret, säger statsminister Stefan Löfven.

Mer solenergi

Det som nu föreslås är bland annat fler miljoner till stöd för investeringar i solceller, för att beta av den kö och det stora intresse som finns från hushåll och företag. Det stödet ska upp till 225 miljoner nästa år, enligt det förslag som kommer att finnas med i budgetpropositionen för 2016 som läggs fram nästa måndag, den 21 september.

För åren 2017-2019 föreslås ett stöd om 390 miljoner per år, 240 miljoner mer årligen än tidigare aviserat.

– Vi kommer att kraftigt skala upp stödet, säger Åsa Romson.

– Det är bra för miljön att sätta upp solceller, men det är också bra för jobben, säger Stefan Löfven.

Statsministern beskriver klimatfrågan som en ödesfråga och anser att klimatsatsningarna är en viktig signal inför klimatmötet i Paris i höst. Där tänker han själv delta, säger han.

Regeringen föreslår hur den ska leva upp till Sveriges åtagande om att lägga fyra miljarder i klimatbistånd, den så kallade gröna fonden. En halv miljard per år avsätts fram till 2019, till att börja med.

Fler ska cykla

En cykelstrategi föreslås på totalt 100 miljoner kronor för åren 2016 och 2017, som en del av arbetet för att gynna det som regeringen kallar fossilfria resor. Fler ska lockas att cykla.

En stor del av kostnaden för satsningarna betalas genom höjda skatter på bensin och diesel som kommer att höja priset vid pumpen nästa år med cirka 50 öre litern. Höjningarna ska dra in cirka 4 miljarder nästa år.

Den tidigare regeringen hade ett mål om att de svenska utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 40 procent till 2020, jämfört med 1990. Den rödgröna regeringen vill inte, till skillnad från den förra, räkna in minskade utsläpp utomlands om uppnås genom svenskt bistånd. Därför blir målet svårare att nå, det kommer enligt Åsa Romson att krävas ytterligare åtgärder.

Regeringen föreslår 25 miljoner i stöd för lagring av egenproducerad el nästa år och 50 miljoner per år åren därefter.