Men under järnåldern fanns ett maktcentrum här, något som arkeologerna avslöjade vid en utgrävning i våras. Utgrävningen är ett samarbete mellan Blekinge museum och Södertörns högskola och har pågått i trakten i flera år.
Skrämmande fynd
Ändå var överraskningen stor när man lyfte på torven och det kom fram en liten guldfigur, en så kallas guldgubbe.
– Det var också skrämmande. Vi har varit väldigt rädda för en plundring och noggrant sett till att säkra den här platsen med mycket metalldetekteringar, säger Mikael Henriksson, antikvarie vid Blekinge museum.
De så kallade guldgubbarna är speciella fynd. De har hittats vid viktiga knutpunkter i Skandinavien under en viss period av järnåldern.
De mäktigas kontaktsystem
I Blekinge hade man tidigare inte gjort något fynd av guldgubbar. Nu kom den ena efter den andra fram och totalt fann man 29 stycken. Det gör Västra Vång till den tredje största fyndplatsen i Sverige för guldgubbar.
– Guldgubbarna finns i speciella, högreståndsrelaterade sammanhang. Vi ser dem som ett kontaktsystem kopplat till den religiösa och den mytologiska världen, säger Mikael Henriksson.
”Aldrig sett något liknande”
Fyndet av guldgubbarna var bara början, jorden gömde andra fynd som beskrivs som ännu mer speciella.
Det handlar fyra maskbilder och två små bronsbyster, alla från järnåldern. De har sitt ursprung i både Skandinavien, keltisk tradition och romarriket och arkeologerna tror att de har suttit på bronskittlar som använts för rituella ändamål.
– Att man hittar sådana huvuden idag och kvar i sitt rätta sammanhang är väldigt ovanligt, säger Mikael Henriksson.
Bronshuvudenna konserveras i Kalmar för att sedan kunna ställas ut i Karlskrona till sommaren. Glasföremål man har funnit tas om hand i Svalöv.
– Jag har aldrig sett något liknande. Att få arbeta med de här fynden gör att man känner sig väldigt privilegierad. Och det är ett stort ansvar också, säger konservator Max Jahrehorn i Kalmar.
Liknar Uppåkra
De spektakulära fynden säger en del om platsens betydelse. Utgrävningen har också visat att hela kullen är full med olika huskonstruktioner. Det har funnits bostadshus, vapenhus, smedjor och troligen ett tempel på platsen.
– Vi tvistar om vad vi ska kalla det. Men det finns en stor byggnad som antagligen har använts till någon form av ritualer. Vi har inte grävt ut den ännu men det finns liknande byggnader i till exempel Uppåkra, säger Björn Nilsson, lektor i arkeologi vid Södertörns högskola.
Runsten med förbannelse
Kullen där man gjort fynden ligger längs ett urgammalt färdstråk på en rullstensås. Runtomkring finns flera gravfält från järnåldern och så Björketorpstenen, en av Sveriges äldsta runstenar med en inristad förbannelse.
– Det är en spännande pendang, säger Björn Nilsson. Stenen är samtida med den här platsen och nu kanske vi kan få reda på vilka som satte sina märken i den.
Det finns fynd som talar för att kultplatsen vid Västra Vång övergavs på ett närmast rituellt sätt.
Men platsen är långt ifrån färdiggrävd. Arkeologerna räknar med att hålla på under tio års tid framöver.