Anna, som egentligen heter något annat, levde i ett år med en man som slog henne. Efter att hon blivit gravid fortsatte misshandeln.

– Han tog styptag, knuffade ner mig i badkaret och knuffade mig mot skötbordet så att magen kom emellan, säger Anna.

Vändningen kom en dag när hon höll sin dotter i famnen när hon fick ett slag.  

– Jag sa att han inte kunde slå mig när hon såg. Då fick jag till svar ”lägg undan henne så att hon inte behöver se”. Efter det tillfället så tänkte jag att min dotter inte ska växa upp så här. Det var det enda slaget jag är glad att han gjorde för det fick mig att bestämma mig för att lämna honom, säger Anna.

En lag i två steg

Anna gick till polisen och anmälde misshandeln och anmälan skrevs ner som grov kvinnofridskränkning. Brottet är unikt i sin uppbyggnad eftersom flera olika mindre brott tillsammans kan bli ett grovt brott. De enskilda brotten kan vara misshandel, ofredande, olaga hot, skadegörelse och brott mot kontaktförbud. Chefsåklagare Sven-Erik Alhem menar att lagen är för otydlig.

Om tre av de brotten kan bevisas ha hänt inom en tidsperiod på sex månader så kan brotten tillsammans räknas som ett grovt brott för att ge ett hårdare straff. Men för att det ska bli grov kvinnofridskränkning i tingsrätten måste det dessutom bevisas att brotten ”utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.”

Inte ett led i en upprepad kränkning i Annas fall

Annas man dömdes i tingsrätten till skyddstillsyn och samhällstjänst för tre fall av misshandel, ett fall av ofredande och olaga hot. Hade tingsrätten sett brotten som ett led i en upprepad kränkning så hade det istället räknats som grov kvinnofridskränkning med ett betydlig högre straff. Vid den tiden minst 6 månaders fängelse.

– Jag kände att jag hade gjort det jag kunde göra, och sen var det upp till tingsrätten. Jag försökte gå vidare men det kändes helt klart inte som att det blev rätt straff, säger Anna.

En av fem anmälningar blir till en fällande dom

Men Anna är inte ensam om att ha råkat ut för det här. De senaste fem åren har det skrivits 329 anmälningar om grov kvinnofridskränkning hos polisen i Dalarna. 66 av dessa har lett till fällande domar.

En anledning är att det är svårt att bevisa misshandel som oftast sker utan vittnen i hemmet.  Många utredningar läggs därför ner i brist på bevis – men av de som leder till åtal finns alltså svårigheten att först bevisa själva brotten och sedan dessutom bevisa om det var ett led i en upprepad kränkning.

– Lagen är ju otydlig, för själva brottet är uppbyggt på ett sätt som är väldigt ovanligt jämfört med övriga brott. Tar man skadegörelse eller misshandel så är det konkreta saker, men här ska ett ytterligare moment till som är väldigt svårgripbart, säger Lars-Erik Bergström som är chef på Falu tingsrätt.

Hur bedömer tingsrätten det?

– Det är som med alla bevisvärderingar, det kan vara väldigt krångligt. Det ska finnas en nästan latent atmosfär av kränkning som kanske inte tar sig uttryck i några gärningar, men att kvinnan kan känna att hon måste hålla sig väldigt försiktig för att annars kanske det smäller. Det är det förtrycket man vill komma åt och det är ju abstrakt – och jag kan inte säga annat än att det är den lagstiftningen vi har, säger Lars-Erik Bergström.

Får mildare straff trots många brott

När SVT Nyheter Dalarna tittar på domar som kommit fem år tillbaka i tiden så finns det flera där tingsrätterna i länet valt att döma för brotten separat i stället för att slå ihop dem även när det är många brott.

I en av domarna bevisades 11 fall av misshandel och ofredande utan att tingsrätten sett det som ett led i en upprepad kränkning. I stället för att männen blir dömda för grov kvinnofridskränkning så har de i tolv olika domar fått lägre straff eftersom brotten inte slås ihop.