– Intresset  är stort hos lantbrukarna i Halland. Diskussionen som har varit om bidöd och annat har väckt intresse hos både allmänhet och lantbrukare, säger Yngve Kihlberg som är vice ordförande i Biodlingsföretagarna.

Han är en av dem som har engagerat sig i frågan de senaste åren.

Beräkningar visar nämligen att en tredjedel av den mat som vi människor äter är helt beroende av pollinerande insekter, alltså insekter som hjälper växter att föröka sig. Honungsbin drar det allra största lasset, men även vilda pollinatörer gör ett viktigt arbete.

Under 2000-talet har rapporter kommit om att det blir allt färre vilda bin i naturen, vilket oroar forskare.

Viktiga ekosystemtjänster

– Det stora problemet är att de gör ohyggligt viktag ekosystemtjänster. Det är en fundamental, central sak, för oss människor. Utan bin blir det ingen apelsinjuice till frukost, eller lingon till gröten, säger Isak Isaksson som är biolog på Naturskyddsföreningen.

Av de knappt 300 svenska vildbiarterna är nära en tredjedel rödlistade. De bedöms alltså som hotade, eller nära hotade. Samtidigt har biodlingen ökat de senaste åren och till skillnad från USA och delar av Europa råder det ingen akut bibrist i Sverige.

Tillsammans med Sveriges frö- och oljeväxtodlare (SFO) har Yrkesbiodlkarna startat ett samarbete för att bättre dra nytta av binas arbete och samtidigt hjälpa dem lite på vägen.  Arbetet är ännu i sin linda, enligt Yngve Kihlberg. Men förhoppningen är att alla parter ska tjäna på samarbetet i framtiden. 

Bättre skörd

– Man kan få en betydande skördökning om man har en bra pollinering. Mycket bin i en rapsgröda eller i en klöverfröodling, som är helt beroende av pollinering, annars blir skörden väldigt dålig.

Så det är en win-win?

– Det är helt klart en win-win. De får en pollinerad gröda och vi får honungsskörden.

I samarbetet ingår ett informationsutbyte om hur lantbrukare kan underlätta livet för de vilda pollinatörerna. Yngve Kihlberg har bland annat deltagit på mässor tillsammans med SFO och de halländska bönderna har visat intresse.

Ofta kan det handla om enkla lösningar, som att lämna en remsa växter utmed åkern eller att låta bli attklippa klövern innan den har blommat.

Anpassa landskapet

En av anledningarna bakom att vildbina blir färre är ett allt mer monotont odlingslandskap. Många pollinatörer behöver en varierad kost. Dagens stora, specialiserade åkrar innehåller inte den biologiska mångfalden de behöver.

– Slåtterängarna finns inte längre kvar. Bina är beroende av pollen och nektar, säger Isak Isaksson.

– Utan pollinering i landskapet har vi snart ett väldigt tråkigt landskap utan blommor och bär. Det är oerhört viktigt, säger Yngve Kihlberg.