I början av Pernilla Alms lärarkarriär gav hon sina elever läxor. Men hon märkte att hon hade svårt att bedöma uppgifterna och det var svårt att klargöra vem som hade gjort läxan.
– Jag hade ingen användning av läxorna. Jag märkte att ord eleverna lärde sig på kvällen försvann nästa dag efter förhöret. Så jag slutade, säger Pernilla Alm.
Föräldrar och kollegor reagerade och Pernilla Alm kände sig som en dålig lärare, eftersom det förväntades av henne att ge läxor.
– Men då märkte jag att resultaten gick upp för många elever, framförallt lyfte sig de svagare eleverna, säger hon.
Skrev bok om läxor
Förra året släppte Pernilla Alm en bok om ämnet, där forskare, läxfria lärare och andra experter förespråkar en läxfri skola.
En undersökning från SCB från 2013 visar att 89 000 barn i åldern 10-12 är så stressade av läxor och prov att de har magbesvär, sömnproblem och huvudvärk. Undersökningen visar också att det är vanligare att barn känner stress på grund av läxor och prov än på grund av höga krav från föräldrar eller lärare.
– Det finns också forskning som visar att bråk och konflikter i hemmet till största delen handlar om läxor, säger Pernilla Alm.
Kan man bedriva undervisning utan läxor?
– Många av mina elever har som sagt höjt sina resultat. Sedan har skolan ett uppdrag att vara likvärdig. Likvärdig betyder inte rättvis utan det betyder att man ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar. Men alla elever är olika. Har vi då läxor som vi skickar hem så säkerställer vi att skolan inte blir likvärdig eftersom vi alla kommer från olika hemförhållanden, säger Pernilla Alm.