Oskar Norling är lätt att känna igen med sina rosa kalufs. Vi träffar honom intill familjens buss där vrålåken står med motorhuven öppna. Han har tidigare under dagen redan kört en gång och väntar ivrigt på att radion ska ropa ut hans namn igen.

Hårdare motstånd

Han har nyss fyllt tolv år och får därför köra snabbare kärror nu än för ett år sedan. Men det betyder också hårdare motstånd. Nu måste han tävla mot personer som kan vara så mycket som fem år äldre. Oskar ligger för tillfället etta i sin klass. Han som ligger tvåa är mer erfaren, sjutton år, ändå ligger han närmare 60 poäng efter – 408 mot 351 enligt siffror under fredagen.

– Första gången jag körde höll jag på att spy. Det var så mycket G-krafter. Men nu känns det inte lika snabbt längre, nu vill jag bara köra snabbare och snabbare.

En bit kvar till toppen

Helst skulle han vilja komma upp i 400 kilometer per timme som vissa tjutande bilar ute på banan nästan snuddar vid medan vi är där. Men ännu är det en lång bit kvar tills dess.

Förra säsongen gick inte lika bra som den här. I år har han vunnit flera tävlingar och har en ny bil. Faktiskt köpte familjen den som förra årets etta vann med. Flammor och döskallar pryder karossen.

– Den förra som hade bilen vann 15 000 kronor. Jag hoppas att jag också får det om jag vinner. Men det är inte så dumt att komma tvåa heller, säger han.

Inte nöjd med läktarplats

Levt på dragracingbanan har han gjort länge. Det hela började med att hans pappas kompis behövde någon som kunde köra buss till en tävling eftersom han inte hade C-körkort. Då följde Oskar Norling med.

– När de var nere vid startplattan var jag för liten för att följa med, så de satte mig på läktaren. Men sedan fick de inte ned mig därifrån. Jag tittade på hur man gjorde och så.

När vi frågor honom vad charmen med att köra så snabbt är så skrattar han bara.

– Jag känner ingenting, säger han.

Uppdatering den 18 augusti: Oskar Norling vann juniorklassen och kan nu kalla sig svensk juniormästare.