Sjukpenning till hembrännare

Uppdaterad
Publicerad

Han brände över 1 200 liter sprit men mannens illegala extraknäck var inte tillräckligt för att han skulle mista sin sjukpenning.

Det har förvaltningsrätten beslutet sedan en 57-årig ångermanlänning överklagat försäkringskassans beslut att kräva tillbaka den sjukersättning men betalat ut till mannen. Försäkringskassan har ifrågasatt sjukersättningen till mannen när det i efterhand visat sig att han hade sysslat med både hembränning och skrothandel under sjukskrivningen.

195 ton skrot

Under det att mannen sysslade med sina affärer gick försäkringskassan i tron att han var arbetsoförmögen till följd av en lång lista diagnoser. Bubblan sprack emellertid när såväl skatteverk som polis började intressera sig för mannens göranden och låtanden.  I maj 2010 dömdes han för hembränning och skattebrott och som ett brev på posten ville också försäkringskassan ha tillbaka sina pengar. Där ansåg man att han uppenbarligen inte varit så arbetsoförmögen som han tidigare gjort gällande.

Försäkringskassan begärde tillbaka 1,2 miljoner som betalats ut sedan 2004.

Själv menade han att skrothandeln mest var skräp släkten hjälpte till att städa bort från tomten, en uppgift som såväl försäkringskassan som förvaltningsrätten ställer sig tveksam till. Det var inte mindre än 195 ton skrot. Mycket ädelmetaller.

Brände 1 208 liter

Hembränningen däremot anses av rätten ha varit mindre arbetskrävande. Visserligen fälldes han för försäljning av 1 208 liter sprit och innehav av 4 000 liter mäsk men tidsmässigt tog det inte den tid i anspråk som krävs för att han skulle förlora sin sjukpenning. Gränsen går vid två timmar per dag, men enligt förvaltningsrätten finns det bara styrkt att det tog mer än en timme att hålla verksamheten igång. Alltså blir han inte återbetalningsskyldig för den tid hembränningen pågick.

Därmed slipper han betala tillbaka 265 000 av de 1,2 miljoner försäkringskassan krävt åter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.