Det nya är att man nu försöker få näringslivet  att göra affärer med dom sociala företagen – som ofta drivs av människor med funktionshinder. För att göra sociala företag mer konkurrenskraftiga så kan de få pengar till kompetensutveckling från EU:s  Socialfond.

– I många fall verkar sociala företag i hårt konkurrensutsatta branscher där lönsamheten inte är så stor, så det här är en chans att komma in i tillväxtzoner som gör att man kan få större lönsamhet och på sikt kunna anställa ännu fler, säger analytiker, Ragnar Andersson, analysansvarig, Tillväxtverket.

Tillväxtverket tänker sig att sociala företag skulle kunna gå in som underleverantörer till större företag.

LKAB, med flera gruvprojekt i Norrbotten,  deltog nyligen i en konferens som Tillväxtverket  arrangerade i Luleå.

– Det är klart att vi måste gemensamt försöka se till att den arbetskraft vi har i Norrbotten har förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden och där spelar vi på LKAB också, säger personalchef Greta Solvang Stoltz, LKAB.

En framtidsfaktor

Jobbcentralen i Älvsbyn är ett socialt företag som varit i gång i flera år.  Där jobbar som mest 20 personer med alltifrån bakning och hushållsnära tjänster till snickerier.

Att få jobba mot större företag är förstås en lockande -  och än så länge  – ny tanke.

– Ett företag som vårt skulle säkert kunna leverera till större företag. Till exempel Älvsbyhus eftersom vi gör fönster, säger Mickael  Holl, anställd vid Jobbcentralen.

Kommunalrådet i Gällivare tror på sociala företag som en framtidsfaktor i sin kommun:

– Det är en företagsform som kan minska arbetslösheten och i Gällivare behöver vi all arbetskraft som finns, säger Tommy Nyström (S).