Det var i måndags som ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, presenterade en utredning som till stor del sågar det svenska landsbygdsprogrammet. 36 miljarder kronor som gör tveksam nytta, enligt rapporten.
Författarna pekar bland annat på nyttan av ett vidgat stöd, där fler företag än rena jordbruksföretag ska få del av landsbygdsstöd framöver. Men det ser Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, som ett ”kullerbytteresonemang”.
Betesstödet till jordbrukare är enormt viktigt för allt liv på landet.
-Vi måste säkra de öppna landskapen, ingen vill bo mitt i granskogen. Om man vill bredda stödet till fler företag så får jag det inte att gå ihop.
Vidare anser ESO att de stora satsningarna på miljöåtgärder är bra, men att för mycket resurser har lagts på breda stöd vars miljöeffekt är tveksam.
Jordbruksverket betonar att de 36 miljarderna gäller en sjuårsperiod och att årsbeloppet därmed blir cirka fem miljarder. Även det är stora belopp erkänner verket, men för att svara på huruvida ”penningpåsen är rätt avvägd” behövs det mer resurser till utvärderingar med en helhetssyn, enligt verket.
Fakta: Landsbygdsprogrammet
* Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till och med 2013.
* Programmets olika stöd och ersättningar syftar till att stimulera och utveckla landsbygden genom nya företag och nya varor och tjänster. Även miljö och hållbar utveckling prioriteras.
* Programmet kostar 36 miljarder kronor – 18 miljarder är EU-bidrag och lika mycket kommer från den svenska statskassan.
Källa: Jordbruksverket (TT)