Nedslagsplatsen i Gällivarefjällen/Carl-Johan Olofsson, kapten i jägarbataljonen. Foto: SVT/Arméns jägarbataljon

Så går räddningsinsatsen till

Uppdaterad
Publicerad

Vid lunchtid nådde den första räddningspersonalen fram tillolycksplatsen. Armén står beredd att hjälpa till och det annalkande polarmörkret försvårar för insatspersonalen.

Carl-Johan Olofsson, arméns jägarbataljon deltog i räddningsarbetet efter att det norska Herculesplanet störtade i Kirunafjällen i mars 2012. Nu kommer han att delta vid en eventuell insats i samband med fredagens olycka då ett postflygplan kraschade i Jokkmokksfjällen.

– Det är en svår insats, det är mycket vind och 30 minusgrader, det känns ungefär som 50-60 minus, säger han.

Flygkraschen i Jokkmokksfjällen

Terrängen där postflyget kraschade är dock inte lika svårtillgänglig som i samband med olyckan 2012, då Herculesplanet störtade rakt in i Kebnekaisemassivet, men det finns andra svårigheter. Bland annat är det bara dagsljus några timmar.

– Civila helikoptrar kan bara flyga i dagsljus. Personal som kommer till platsen kan förvisso arbeta med pannlampor, men arbetet försvåras förstås av mörkret, säger Carl-Johan Olofsson.

Röjningsarbetet efter kraschen med Herculesplanet är ännu inte avslutat. Det har varit ett svårt uppdrag på grund av terrängen och vädret.

Gör plan med säkerhetsrisker

Han säger att det inte lär bli samma utdragna bärgningsarbete där postflyget kraschat, eftersom det bör gå att ta sig fram till fots, med snöskoter eller med skidor.

– Vi börjar alltid med att fotografera området och göra en plan med säkerhetsrisker. Sedan arbetar vi strukturerat. Taktiken är att jobba när det är klart väder och bra väderprognoser, men det viktiga är att man är beredd att ta sig därifrån om det blir väderomslag. Vi måste ha tillgång till helikopter om det behövs snabb transport till sjukvård. Vi måste också ha tillgång till någon form av värmekälla, till exempel tält och ha med oss överlevnadsutrustning, säger Carl-Johan Olsson.

Polisen har bokat alla helikoptrar

Enligt Maria Jakobsson, pressinformatör på Norrbottenspolisen, har polisen bokat alla helikoptrar som finns tillgängliga i närheten för att ta sig ut till området. En insatschef har utsetts som kommer att leda arbetet på plats tillsammans med räddningstjänst och fjällräddare.

Vad är det för svårigheter med den här operationen?

– Dels är det väglöst land, men sedan har inte isen lagt sig på intilliggande vattendrag vilket gör att vi inte kan köra skoter ut till olycksplatsen. Det kan bli så att vi måste fira ned personer till platsen. Dessutom är det kallt och blåsigt, säger Maria Jakobsson.

– Det är väldigt svårt att nödlanda där uppe. Det är höga alpina fjäll, steniga dalgångar och fjällhedar. Jag har inte varit uppe till platsen ännu, men jag bedömer att det är mycket svåra förhållanden som råder, säger Per Grahn.

Räddningspersonal måste flygas ut

Efter att vraket lokaliserats har ansvaret för att ta sig fram till haveriplatsen övergått till polisen och den svenska fjällräddningen.

Det finns inga vägar nära nedslagsplatsen, så initialt måste personal flygas in till platsen. Vid tolvtiden på fredagseftermiddagen hade den första räddningspersonalen nått fram.  Insatsen har försenats på grund av terrängen och väderförhållandena, med snöstorm och kyla, enligt polisen. Förhoppningen är att hitta eventuella överlevare.

– Prio nummer ett nu är att rädda liv, säger Maria Jakobsson, pressinformatör hos polisen.

Fysiskt och mentalt tungt

Det som är svårt med den här typen av uppdrag är att det är fysiskt tungt men framför allt mentalt, säger han, därför att det är så stora säkerhetsrisker.

– När vi använder rep och klättrar så går det aldrig att slappna av. Att arbetet tar så lång tid beror på att det är en miljö med glaciärer och där det går laviner som täcker haveridelarna. Det har krävts att deltagarna haft alpinträning, det har varit mycket klättrande och repsäkrat arbete. En helikopterförare har ställt ut korgar på vissa platser, som vi sedan kunde lägga vrakdelarna i.

I röjningsarbetet efter Herculeskraschen var det bara möjligt att arbeta några dagar i taget, under sommarens varmaste period i början av augusti, när snön smält maximalt, säger Carl-Johan Olofsson. Han tror att merparten av röjningen efter kraschen i Gällivarefjällen också kommer att bli vid den tidpunkten.

– Vi hoppas också kunna åka tillbaka till Kebnekajse i sommar och avsluta arbetet där.

Fall för haverikommissionen

Statens haverikommission (SHK) har redan börjat utreda olyckan, säger dess utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till TT.

– Vi ska skicka utredare till olycksplatsen. Förhoppningsvis är de där i morgon. Vi ska undersöka vraket och försöka hitta de svarta lådorna.

Men redan nu inhämtas alla fakta om flygningen, bland annat i samarbete med norska haveriutredare. Utredningen är dock svensk, säger Bäckstrand.

Hittills har man inte sett någonting onormalt med flygningen. Bäckstrand ser heller inga likheter med det norska Herculesplan som kraschade mot Kebnekaise 2012, annat än att de ägde rum i fjällmiljö.

-Det körde in i ett berg medan något har hänt på det här planet, även om det är oklart vad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Flygkraschen i Jokkmokksfjällen

Mer i ämnet