Byggföretagen menar att Trafikverkets framflyttade byggstart riskerar att skapa ännu större kompetensbrist i byggbranschen. Det blir också svårt att planera för framtiden.

Ifrågasätter förarbetet

Beskedet att Trafikverket tvingas flytta fram byggstaren av höghastighetsjärnvägen Ostlänken från år 2017 till 2020 har tagits emot med stor förvåning. Inte minst från branschorganisationen Byggindustrierna, som representerar nära 2400 bygg och anläggningsföretag i landet.

– Man har varit övertygad om att det ska vara byggstart 2017 och då har man jobbat efter det. Blir det nu framflyttat två eller tre år kommer kanske de som tänkt sig att jobba i byggbranschen att titta sig om efter annat. Man undrar ju lite till mans över hur Trafikverket så säkert har kunnat säga 2017, då undrar vi hur bra förarbete de har gjort, säger Jan Malmberg som är regionchef hos Byggindustrierna.

Brist på kompetens

Det enda som kommer att byggas före 2020 är, enligt Trafikverkets nya besked, ett stickspår i Norrköping – den så kallade Kardonbanan. Men de berörda länen har planerat efter helt andra förutsättningar.

I början av året kom Östsvenska handelskammaren, Region Östergötland och Regionförbundet Sörmland med en ny rapport som beskrev behovet av arbetskraft.

År 2017 ska 636 personer jobba med Ostlänken, 2018 är det 1239 och 2019 är motsvarande antal 1725 personer. Så många lär dock inte få jobb med ett stickspår i Norrköping. Och hur många som ska jobba med stickspåret Kardonbanan verkar ingen veta i dag.

– Jag kan inte svara på hur man exakt fördelar arbetet. Det är trafikverket som är projektägare, säger Anna Lövheim på Östsvenska handelskammaren.

– Hur vi med den osäkerheten ska förhålla oss till Ostlänken när vi redan tidigare ligger illa till gällande kompetensförsörjning, det blir ju mycket svårare när man inte vet när resurserna efterfrågas, menar Jan Malmberg.